Johan Hirschfeldt 24 De stora och spektakulära processerna Ett annat tema somjag tror skulle kunna fylla sin funktion i ett modernt arbete av domstolshistorikens typ är att försöka teckna bilden av domstolens arbete med välkända och rent spektakulära processer som engagerat både sin samtid och är av betydelse för eftervärlden. Mycket av allmänhetens och medias syn på domstolarna präglas, tyvärr kan man kanske säga, just av sådant. Desto viktigare är det väl då att någonstans lägga fram dokumenten från sådana rättegångar och låta dem tala för sig själva och sätta in dem i sina sammanhang. Detta skall inte bara vara en uppgift för förnämliga populärhistoriker som Gardar Sahlberg^^ och Herman Lindqvist eller för politiskt engagerade författare somTure Nerman.-^ Svea hovrätts behandling av det första målet av denna typ är smickrande för domstolen. Jag syftar på processen mot Lasse Lucidor om hans bröllopsdikt Giljarekval. Den är inte bara av litteraturhistoriskt intresse utan visar på en domstol somhåller mot starka påtryckningar från en överhet.-** Andra exempel är mindre fördelaktiga för rättsväsendet. De spektakulära målen om majestätsbrott från Karl Johan-tiden - om Gustavsskålen i Visby 1817, mot Anders Lindeberg 1834 och mot Crusenstolpe 1838, måste nog betecknas somuttryck för hovrättens och domstolarnas svaga ställning i en nedgångstid. Att redovisa viktiga och uppmärksammade mål från vår samtid bör också vara en uppgift. Det kan röra sådant som nu senast målen ommordet på statsminister Olof Palme och den s.k. buggningsrättegången. Domstolen i offentligheten En annan något besläktad infallsvinkel skulle kunna vara att mera principiellt teckna domstolens verksamhet i offentligheten och i förhållande till de övriga statsmakterna. Här närmar man sig det rättstatstema somModéer skisserat och det rör också utvecklingen av processens form och funktioner. Att här beskriva just de långa linjernas utveckling synes särskilt viktigt. Lrågan omdomstolarnas ställning har länge behandlats styvmoderligt och vagt av lagstiftaren i Sverige och processrättens modernisering i vårt land kan litet tillspetsat karaktäriseras som en lång lidandets historia. Här kan det bara bli några brottstycken för att illustrera vad man skulle kunna inrikta detta på. Förhandlingsoffentligheten med de öppna muntliga förhandlingarna på Gardar Sahlberg, Den aristokratiska ligan, 1969. Ture Nerman, Crusenstolpes kravaller. Historiskt reportage från Stockholm sommaren 1838, 1938. Lucidor, red. Ulf Bagge, 1993.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=