Svea hovrätt inför sitt 400-årsjubileum bondesamhällets ekonomi och skuld- och fordringsmål t.ex. på 1700-talet har intresserat forskarna.På 1980-talet expanderar forskningen om normer och normbrott. Eva Österberg skriver »Man har i samhället över huvud taget blivit mer öppen för problem rörande värdesystem, mentaliteter, civilisationsprocesser eller kultur under de senaste decennierna. 1980-talet har på flera ställen i Europa medfört kriser för välfärdsstaternas social ingenjörer. Det har blivit uppenbart att det moderna samhället inte förmått lösa framtidens ödesfrågor kring miljö och livskvalitet. Misstron har ökat mot politiker och adminstratörer när de såsomfångar i det moderna rationalitetsbegreppet tecknar framtidens karta. I stället har man blivit mera medveten om hur de »långa linjernas strategi» kan ge oss nya insikter omsamhälleliga värdesysteni; en strategi som allt oftare medför en kritik somriktas också mot vår egen civilisation.» Forskningen har enligt Eva Österberg gått från konflikter och socio-ekonomiska strukturer till frågan omvilka krafter somligger bakomintegration i samhället inklusive mentala och rättsliga strukturer. Där blir enligt henne de långsiktiga tendenserna med begrepp som civilisation och modernisering och bl.a. domstolarnas totala verksamhet och funktion i samhället en viktig forskningsuppgift. Hon diskuterar bl.a. domstolarnas roll som »maktens teater» och »social arena». Domstolarna representerade makt och myndighet men utgjorde också fora där individer och grupper kunde lösa sina konflikter genomförlikningar och ekonomiska kompensationer. De hade en »social diskursiv funktion». Hon leder ett nordiskt forskningsprojekt, i vilket rättshistoriker ingår, om domstolarna som arena för normativ och social interaktion under den postreformatoriska men preindustriella tiden. Stockholmsdomstolarnas roll i civiliseringsprocessen 1600-1850 blir en del av temat för ett forskningsprojekt somdrivs av ekonomhistoriker i Stockholm med ArneJarrick i spetsen. Här rör det aspekter somrespekten för människoliv, rätten till likvärdig behandling, omsorgen omsvaga grupper och personlig autonomi och tolerans.^-'’ Ett resultat är att våldsbrottslighet i form av mord och dråp var 20 gånger vanligare i Stockholmpå 1400-talet än vid mitten av 1700-talet för att sedan på 1930-talet åter stiga. Ett annat att utvecklingen i huvudstaden medförde en humanisering av straffmätningen redan före upplysningstidens straffrättsliga reformer. 23 Maria Agrcn^ Att lösa historiska tvister — domstolarnas främsta sysselsättning pä 1700-talet, Historisk Tidskrift 1988 s. 481. -■* Eva Österberg, Brott och rättspraxis i det förindustriella samhället. Tendenser och tolkningar i skandinavisk forskning. Historisk tidskrift 1993 s. 201. Människovärdet och makten: Omciviliseringsprocessen i Stockholm1600-1850 under medverkan av Hans Andersson, red. ArneJanick och Johan Söderberg.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=