Johan Hirschfeldt Här kan inskjutas en synpunkt av Stig Strömholmsompekar på att det under 1600- och 1700-talet inte ledde någon kungsväg från hovrätten. Enstaka ledamöter nådde hög befordran på andra områden, men i huvudsak utgjorde assessorstjänsterna slutposter. Det ligger enligt Strömholm nära till hand att föreställa sig att hovrätternas funktion som »civil generalstab» har sin idémässiga förankring i 1800-talets rättsstatsideologi, i vilken domaren kom att inta en särställning i förhållande till förvaltningstjänstemannen.*^ Kjell A. Modéer har i en uppsats i Svensk Juristidning 1996reflekterat inför ett rätts- och forskningspolitiskt paradigmskifte. Han pekar på en utveckling från en nationell syn till ett europeiskt perspektiv och diskuterar ämnets legitimationskris under 1970-talet och går in på den tyska diskussionen om rättshistorieämnets rättspolitiska uppgift. Ämnet skall stimulera juristernas historiskt-reflektiva självmedvetande och bidra till att skapa ansvarsmedvetna jurister. Uppgiften är inte att legitimera förhärskande rättsvetenskapliga teorier. Modéer anger ett forskningsprogrami fyra punkter: a) Rättsvetenskapens historia: Rättshistorieämnet och dess förhållande till rättsvetenskapen. Den europeiska identitetsuppgiften. Här är en hållpunkt att rättshistorieämnet gör anspråk på att påverka rättsvetenskapen. b) Den svenske juristen - den europeiske juristen. Det kan bl.a. röra domarkultur - en frågeställning somjag själv haft glädjen att samarbeta med Modéer om.-^ c) Rättsstatens historiska grundvalar - Statsrättsidéerna och deras implementering i rättsreglerna. d) Medeltidens rättsuppfattningar och deras betydelse för den europeiska rättsenheten under nya tiden. Här rör det bl.a. utvecklingen av juristrätten som den utvecklades i sambandet mellan rättsvetenskap och rättstillämpning under 1500-1700-talen. 22 Detta program ger flera tankar och idéer också inför en domstolshistorik för Svea hovrätt. Ett slående drag i forskningsutvecklingen efter år 1964 är att historieforskningen fått ett vidgat intresse för det rättsliga materialet och domstolarna. Ett annat exempel — än Anners nämnda arbete - är Bengt Ankarloos forskning.-’ Samtidigt började studier göras av utvecklingen beträffande andra brottstyper, främst vålds- och tillgreppsbrott i tidig modern tid.-- Men också tvistlösning i Stig Strömholm, Vår civila generalstab i Lag och Ivra, 19S9. Kjell A. Modéer, Rättshistorieämnets uppgifter, SvJT 1996 s. 524. Se arbetet i not 6. Bengt Ankarloo, Trolldomsprocesserna i Sverige, 2 upph, Rättshistoriskt bibliotek, Bd 36, 1984. -- Jan Sandin, För Gud, Staten och Folket: Brott och rättskipning i Sverige 1600—1840, Rättshistoriskt bibliotek, Bd 47, 1992.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=