Svea hovrätt inför sitt 400-Arsjubileum jade sakernas starka tillväxt visat sig redan för nuvarande göromål otillräckliga, så att med allenast kortare tiders avbrott en extra division måst till hovrättens biträde förordnas, utan att ändock balans av oavgjorda mål kunnat helt och hållet förekommas, lärer, så länge detta missförhållande mellan arbetskrafter och göromål fortfara, den nu if rågasatta tillökningen i dessa senare, om än i och för sig icke av någon större betydenhet, likväl ej kunna undgå att på hovrättens arbete utöva menligt inflytande och i sin mån bidraga till den befintliga balansens förökande. Denna olägenhet skulle emellertid, om ock ej fullständigt undanröjas, dock i väsentlig mån förminskas för den händelse den hittills endast tidtals medgivna förstärkningen av hovrättens arbetskraft kunde för framtiden ständigt påräknas.» - Tills dess borde genomförande av föreslaget enligt hovrätten anstå. I den domstolsadminstrativa frågan känns detta remissvar mycket välbekant även i dag men till formen är mvcket främmande och mera avlägset än 1700-talets och det tidigare 1800-talets svenska. Bakom detta remissvar ligger en mycket intressant sakfråga ommilitärt rättegångsväsende. Jag hänvisar till Rolf Nygrens arbete.* 19 Vi lämnar nu dessa dokument. Genomgången visar hur fragmentarisk och anekdotisk lekmannens möte med arkivmaterialet blir. Ett professionellt arbete med detta arkivmaterial är en ren och mycket ticisödande forskaruppgift. Forskningsresultat efter 1964 med anknytning till hovrätten Vad har forskningsmässigt hänt efter 1964 med någon beröring med hovrättens verksamhet. Låt mig först bara kort peka på några arbeten. Stig Jägerskiölds studier av hovrättens verksamhet under karolinsk tid har redan tagits upp. Detta bör kompletteras med att nämna hans ytterligare arbeten i ämnet.Diskussionen av dessa arbeten har sedan rört avvägningen mellan romerskrättsligt Inflytande och den inhemska rätten med den reaktion mot det utländska inflytandet som kom under det karolinska enväldet. Jägerskiöld visar också på hur domarna i Svea hovrätt hyllat en rättskällelära som möjliggjorde en utveckling av sedvanerätt och domarskapad prejudikaträtt. Detta underlättade receptionen av utländsk rätt. Erik Anners arbete ombarnamordsbrottet är en straffrättsideologisk studie omupplysningstiden där också hovrätternas viktiga s.k. leuterationspraxis belyses på grundval av Anners arkivstudier bl.a. i Svea hovrätts material. Jag hade själv möjligheten och glädjen att få hjälpa Anners med källkontrollerna till detta arbete. ** Rolf Nygren, Subordination ocli enskild integritet. Studier kring ett militärt rättssäkerhetskomplex, 1981. *’ Studier rörande receptionen av främmande rätt i Sverige under den yngre landslagens tid, 1964, Utländsk juridisk litteratur i svenska juristhibliotek fr.ån tiden före 1734, 1965, Handelsbalkens utländska källor, 1967 och Culpaansvarct under 1600- och 1700-talcn i Rättshistoriska studier tillägnade Gösta Hasselbcrg, 1977. Erik Anners, Humanitet och rationalism, 1965.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=