En stiftelse blir till Olinska stiftelsen 50 dr Av Mauritz Bäärnhielm OmSverige är ett rikt eller fattigt land är omdiskuterat. Säkert är dock att det är ett land rikt på stiftelser. Hur vi ligger till vid en internationell jämförelse vet jag inte, men klart är att de många stiftelserna hos oss varit ett viktigt bidrag till utvecklingen särskilt på kulturlivets olika områden. Institutet för rättshistorisk forskning, grundat av Gustav och Carin Olin är en i raden av dessa många stiftelser. Den är inte vare sig äldst eller störst eller vackrast, men det är ändå en händelse som ser ut som en tanke att när Nordisk Familjebok (»Uggleupplagan») 1917 hade kommit till uppslagsordet Stiftelse, var det hovrättsrådet Gustav Olin somfick uppdraget att behandla ämnet. Han konstaterar: »Vårt lands stiftelseväsen har hittills varit mycket försummat av lagstiftningen. Privaträttsliga stadganden saknas fullständigt, och man är härutinnan hänvisad till de allmänna rättsreglerna. Rörande stiftelsernas privaträttsliga natur lämnar lagstiftningen icke alls någon ledning.» Anledningen att just Gustav Olin kom att skriva denna artikel var uppenbarligen den att han då som sakkunnig inomJustitiedepartementet arbetade med frågan om lagstiftning om stiftelser.' Ett kommittébetänkande med förslag till lag om stiftelser förelåg sedan 1903. Som ett resultat av Olins och andras arbete tillkomså småningomlagen (1929:116) omtillsyn över stiftelser. En »riktig» stiftelselag fick vi först 1994 (nr 1220). Då beräknades antalet stiftelser till ca 50.000.’ Olin hade på sin tid (1910) angivit antalet till 12.629. Med denna bakgrund är det inte för\’^ånande att Gustav Olin lade ner stor möda och eftertanke på den stiftelse som han och hans hustru så småningom komatt skapa. Gustav Olin föddes i Lund 19.11.1872. Sin yrkeskarriär avslutade han 1935 somhovrättsråd och divisionsordförande i Svea hovrätt. Mycket av den tid somföljde ägnade han åt stiftelsen; först åt tillblivelsen och därefter åt det nyskapade institutet. Gustav Olin avled i Stockholm18.1.1955. Alltsedan studieåren i Lund hade Gustav Olin haft ett starkt intresse för historia, särskilt rättshistoria och romersk rätt. Hans tryckta produktion på ' Sture Petrén, Gustav Olin in memoriam, Rättshistoriska studier, Bd II, 1957, s. XXVII. Artikeln omtryckt 1970 och 1997. - NJA II 1929, s. 228. - Kjell Å Modéer, art Olin, Gustav i Svenskt Biografiskt Lexikon, Bd 28, s. 192 ff. ^ NJA II 1994 s. 501.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=