Magnus Sjöberg Svea hovrätts praxis från mitten av 1600-talet» samt »Att hävda sin rätt. Synen på jordägandet i 1600-talets Sverige, speglad i institutet urminnes hävd». Som exempel på ett ämne som får anses falla inom ramen för »rättslivets kulturhistoria» kan nämnas »Den svenske domaren och rättsstaten. Omsvensk domarkultur 1830—1914». Men vi möter också s.a.s. modernare ämnen som»1945 års fångvårdsreform» och »Asylrättens historia». Ett ämne som också ligger tämligen nära i tiden och sominte saknar aktualitet idag är »Högsta domstolen och den politiska yttrandefriheten under demokratiens genombrott». Detta arbete, som f.ö. ledde fram till avhandling och disputation i våras, har redan apostroferats - för att inte säga använts somtillhygge - i den nu pågående dehatten kring domstolarnas förhållande till lagstiftaren. De här nämnda avhandlingarna har eller kommer att publiceras i Rättshistoriskt bibliotek. Ett mycket stort och mångfacetterat forskningsprojekt från senare år är det som genomfördes i anslutning till Högsta domstolens 200-årsjubileum 1989. Forskningsbidragen till detta jubileum har getts ut i en särskild skrift inom serien »Rättshistoriska studier». Och förra året avhölls ett symposiumi anledning av 400-årsminnet av Johan Olofsson Stiernhööks födelse, »den svenska lagstiftningens fader». Även detta symposium har dokumenterats i en volym av »Rättshistoriska studier». Stiftarna har emellertid inte bara satt vida ramar för stiftelsens verksamhet, de har också satt målet högt för dess verksamhet. Enligt statuterna bör nämligen målet vara att »så småningom åstadkomma en på djupgående forskning grundad framställning av hela den svenska rättens historiska utveckling». Att vi någonsin skulle uppnå detta kan det nog råda tvekan om. Med den lagstiftningstakt vi nu upplever blir avståndet mellan vad som är historia och vad som är samtida allt mindre. Den generation jurister som tillämpat vad vi ännu idag kallar »gamla» rättegångsbalken är snart borta. Efter min generation av jurister är det få somtillämpat 1864 års strafflag. Vilka minns idag det ständigt återkommande åberopandet av strafflagen 4 kap. 1 och 2 §§ vid sammanträffande av brott? Att i dag behöva uppmärksamma om makar ingått äktenskap före eller efter 1921, det vi kallade gamla resp. nya äktenskap, hör till ovanligheten. Listan kunde göras lång på vad många av oss upplevt somhögst aktuellt, ja nästan nytt, men som i dag hör rättshistorien till. Det av stiftarna uppsatta målet flyttas framåt i allt snabbare tempo. Med en sådan utveckling blir det allt angelägnare att vi inte försitter de tillfällen somerbjuds när det gäller att samla och bearbeta det rättshistoriskt intressanta och relevanta material somännu finns tillgängligt. Ett stort projekt sominletts just mot denna bakgrund är den inventering av samtliga landets tingshus och rådhus somunder stiftelsens ledning och ansvar just nu genomförs. Ett annat projekt, som ännu är i sin linda, gäller ett rättshistoriskt uppmärksammande av att den »nya» rättegångsbalken nästa år varit i tillämpning i 50 år. 2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=