RäTTSHISTORISR P-C’tRSKNlNG OCH UNDERVISNING 1 FINLAND Även historiker utan anknytning till de juridiska fakulteterna har publicerat en del undersökningar med rättshistorisk prägel. Det är dock i många fall en tolkningsfråga, vad som kan anses höra till rättshistorien, vad som igen är socialhistoria, ekonomisk eller politisk historia. Även med ett snävt rättshistoricbegrepp kan en stor del av Ilkka Mäntyläs produktion räknas till ämnet, och han blev ockeå kompetentförklarad vid besättandet av professuren i rättshistoria i Helsingfors efter Ylikangas. Mäntyläs doktorsavhandling från år 1977 behandlar en föga känd sida av städernas förvaltning på 1700-talet.Mäntylä visar, att den tidiga frihetstidens enighet inomborgerskapet först fick vika för ett ’demokratiskt’ valförfarande. Detta skede blev dock kortvarigt, då borgarrättigheter gavs åt allt snävare kretsar och då man från 1740-talet så småningom gick över till ett på betalade skatter baserat census-förfarande, vilket ledde till att några rika handelsmän i periodens slut ensamma kunde avgöra valresultaten. I ett senare arbete om borgmästarvalen på 1700-talet återkom Mäntylä till ämnet i doktorsavhandlingen.-^- Han har dessutomutnyttjat sin kännedom om 1700-talets kommunalpolitik i en bok med titeln »Pormestari Johan Kuhlbergin pahoinpitcly. Valtataistelu Helsingissä 1700-luvulla» (Misshandeln av borgmästare Johan Kuhlberg. Maktkampen 1 Helsingfors på 1700-talet; 1981). Den ’säljande’ huvudrubriken är något missvisande, eftersommisshandeln endast behandlas på bokens första sidor, medan underrubriken däremot redogör för bokens innehåll: den situation somuppstod, då den nyutnämnde och självmedvetne borgmästaren började motarbeta den makthavande handelsmannagruppen i Helsingfors på 1760-talet. Mäntyläs undersökningar är ett viktigt bidrag till förvaltningsrättens historia. Metoddebatter har varit sällsynta inomden rättshistoriska forskningen. Man kan dock nämna en polemik från slutet av 1980-talet omolika tolkningsmodcllcr, trots att debatten präglades av personliga motsättningar. Ylikangas och Kekkonen representerade en materialistisk, men icke marxistisk historicuppfattning, somgick ut från tanken, att historiska skeenden kunde förklaras strukturelit, dvs. utgående från maktsträvanden hos en grupp eller klass. Ylikangas beskyllde sina motståndare, bl.a. Klami, för att använda en idealistisk eller en källpositivistisk förklaringsmodell, medan motståndarna i sin tur beskyllde Ylikangas och dennes anhängare för en icke försvarlig förenkling, en politisk 131 teenkuvasta ja sen vaikutuksesta Suomen siviilioikeuden tutkimuksessa vuosina an English Summary. Legal Dogmatics and metaphysics. A study in the conception of science of Scandinavian Legal Realism and its effects on Linnish civil law research in 1920-1960, Vammala 1988. 1920-1960. With Mäntyl^i, Ilkka, ä ksimielisvvdestä kauppiaiden valtaan. Raatimiesten vaalit 12 kaupungissa 1722—1809 (Lr.ån enighet till handelsmannavälde. R.tdmansvalen i tolv städer 1722-1809), Helsinki 1977. Mäntylä, Ilkka, N'alitut, ehdollepannut ja nimitetyt. Pormestarien vaalit 20 kaupungissa 1720-1808 (Valda, föreslagna och utnämnda. Borgmästarvalen i 20 städer 1720-1808), Helsinki 1981.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=