Lars Björne rättshistorikcrn i Åbo. Hon disputerade år 1994 med en avhandling omäganderättsbegreppets struktur. Enligt underrubriken är arbetet en undersökning om ’möjligheten och betydelsen’ hos läran omden delacie äganderätten i slutet av 1700-talet.-5 I enlighet med traditionen i Äbo behandlar Paasto i den starkt rättsteoretiskt präglade avhandlingen både finländsk, svensk och europeisk, isynnerhet tysk doktrin. Många rättsdogmatiker och senare professorer i positiv rätt doktorerade i slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet med rättshistoriska avhandlingar. Detta intressanta fenomen, som var allmänt särskilt i Äbo, torde delvis ha berott på den metodologiska osäkerhet, som rådde efter det att den s.k. analytiska riktningen hade ifrågasatts under 1970-talet, och kan alltså betecknas som en flykt in i rättshistorien. Denna tendens resulterade dock i flera värdefulla avhandlingar, som berikade den rättshistoriska litteraturen och behandlade t.ex. utvecklingen av begreppet ’arbetsförhållande’,-^ inkomstbeskattningens historia-^ och inrättandet av en högsta förvaltningsdomstol i Finland mot bakgrunden av förvaltningsrättsskipningens utveckling i Europa under 1800talet.Statsförfattningsrättens historia ingår sedan gammalt i professuren i ämnet, och AnteroJyränki, professor i statsförfattningsrätt och folkrätt i Äbo, har även bedrivit rättshistoriska forskningar; man kan i synnerhet nämna hans brett upplagda komparativa undersökning omkonstitutionalismen i nordamerikanskt och europeiskt tänkande sedan 1700-talet.- Bland rättshistoriskt intresserade rättsdogmatiker i Helsingfors kan man nämna Markku Helin, lagstiftningsråd och biträdande professor i familjerätt vid Äbo universitet, vars doktorsavhandling behandlade den skandinaviska realismens inflytande på den finländska civilrättsdoktrinen åren 1920-1960.-’^ Paasto, Päivi, Omistuskäsitteistön rakenteesta. Tutkimus jaetun omistusopin mahdollisuudesta ja merkityksestä omistuskäsittcisrössä 17C0-luvun lopulle tultaessa. Mit deutscher Zusammenfassung. Zur Struktur des Eigentumsbegriffs. Eine Untersuchung iiber die Möglichkeit und die Bedeutung der Lehre des geteilten Eigentums im Eigentunisbegriffsapparat zu Ende des 18. Jahrhunderts, Vammala 1994. Kairtnen, Martti, Perussuhdeteoriasta tvöoikeuden vleisten oppien osana. Mit deutscher Zusammenfassung: Uber die Grundverhältnistheorie als Teil der allgemeinen Lehren des Arbeitsrechts, Vammala 1979. Wikström, Kauko, Valtion tuloveron rakenne. Tutkimus tuloveron rakenteesta ja sen peruspiirteiden historiallisesta kehitvksestä (Strukturen i den statliga inkomstskatten. En undersökning omden statliga inkomstskattens struktur och utvecklingen av dess grunddrag), Turku 1985. Kulla, Heikki, Hallintolainkäyttö ja hallinto. Tutkimus korkeimman hallinto-oikeuden toimivallan määräytymisen oikeushistoriallisesta taustasta. Mit deutscher Zusammenfassung. Verwaltungsrechtsprechung und Verwaltung. Die Kompetenz des Obersten Verwaltungsgerichts vomrechtshistorischer Standpunkt betrachtet, Vammala 1980. Jyränki, Antero, Lakien laki. Perustuslaki ja sen sitovuus eurooppalaisessa ja pohjoisamerikkalaisessa oikeusajattelussa suurten vallankumousten kaudelta toiseen maailmansotaan (Lagarnas lag. Grundlagen och dess förbindande kraft i europeiskt och nordamerikanskt rättstänkande från de stora revolutionernas tid till andra världskriget), Mikkeli 1989. Helin, Markku, Lainoppi ja metafvsiikka. Tutkimus skandinaavisen oikeusrealismin tie130
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=