Lars Björne kunde varken presentera nya källor eller forskningsresultat. Klami är för övrigt den ende, somhar disputerat i romersk rätt efter det andra världskriget.- Ragnar Hemmers efterföljare vid Helsingfors universitet, Yrjö Blomstedt och Heikki Ylikangas, var yrkeshistoriker utan juridisk utbildning, och detta inverkade naturligtvis på valet av forskningsteman. Blomstedt specialiserade sig på socialhistoriska undersökningar, som behandlade den finländska domarkåren uncier 1500- och 1600-talen.-^ Ylikangas disputerade med en undersökning om den i Finland födde Sven Leijonmarcks andel i förarbetena till Giftermålsbalken i 1734 års lag."^ Tyngdpunkten i Ylikangas’ omfattande produktion har senare legat på den historiska kriminologin, isvnnerhet våldsbrottsligheten i Finland på 1800-talet.^ Ylikangas efterträdde Blomstedt som professor i rättshistoria, då denne i mitten av 1970-talet flyttade över till professuren i Skandinaviens och Finlands historia vid den humanistiska fakulteten, och han övertog åter denna sistnämnda professur i början av detta årtionde, då Blomstedt emeriterades. Ylikangas har haft talrika elever, som har disputerat under 19S0-talet eller i början av 1990-talet. Främst bör nämnas Jukka Kekkonen, somefterträdde Ylikangas som professor i rättshistoria och romersk rätt år 1996. Kekkonens doktorsavhandling från år 1987 behandlade övergången från merkantilismen till liberahsmen och införandet av näringsfriheten i Finland under senare delen av 1800-talet.^ I avhandlingen undersöker Kekkc^nen de händelser, som ledde till förnyandet av näringslagstiftningen, och han ser det somsin främsta uppgift att förklarade rättsliga förändringarna. Kekkonen framhäver betydelsen av en enda riktig, strukturell förklaring till historiska fenomen, och härvid är begreppet intresse i en nyckelställning, m.a.o. det främsta motivet i all mänsklig verksamhet är den nytta, som personen i fråga kan vänta sig. Den mycket prociuktive Kekkonen har senare skrivit bl.a. ett arbete omde s.k. statsförbrytelsedomstolarnas verksamhet efter inbördeskriget i Finland år 1918, i vilket han visar, att icke- - KLimi, Ha7inu Tapani, Mutua magis videtur quam deposita. Uber die Geldverwalirung im Denken der römischenJuristen, Helsinki 1969. Se framförallt Blomstedt, Yr^ö, Laamannin- ja kihlakunnantuomarmvirkojen läänittämincn ja hoito Suomessa 1500- ja 1600-luvulla (1523-1680). Mit deutseher Zusammenfassung: Uber die Besetzung und Handhabung der Landrichter- und Landbezirkriehterämter in Finnland von 1523 bis 1680, Forssa 1958. Ylikangas, Heikki, Suomalaisen Sven Leijonmarekin osuus vuoden 1734 lain naimiskaaren laadinnassa. Tärkeimpien säännöstöjen muokkautuminen 1689-1694. Mit deutschemReferat. Der Anteil des Finnen Sven Leijonmarck an der Ausarheitung des Ehercchts im allgemeinen Gesetz vomJahre 1734, Lahti 1967. Se t.ex. Ylikangas, Heikki, Puukkojunkkareiden esiinmarssi. Vakivaltarikollisuus Etelä-Pohjanmaalla 1790-1825 (Knivjunkrarnas frammarsch. Våldsbrottsligheten i södra Österbotten 17901825), Keuruu 1976. ^ Kekkonen, Jukka, Merkantilismista liberalismiin. Oikeushistoriallinen tutkimus elinkeinovapauden syntytaustasta Suomessa vuosina 1855-1879. With an English Summarv: FromMercantilism to Liberalism. A study in the historv of lasv on the adoption of freedom of trade in Finland 1855-1879, Vammala 1987. 126
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=