Vad kan vi återbruka i kriminalvetenskaperna 101 trodde man sig uppnå genomde omfattande kriminaliseringarna och vad uppnådde man i verkligheten? Rättshistoriens viktigastefunktionär att geperspektiv och att prohlematisera. Detta blir särskilt tydligt vid en granskning av de beslut somfattas på tillämpningsplanet. 4. Vilka brott leder i verkligheten till straff, och vilka blir straffen? Den rättshistoriska forskningen har en stor betydelse då det gäller att försöka komma underfund med varför en människa, eller snarare vissa människor, begår brott i vissa situationer. Den kriminologiska forskning som gäller olika förklaringar till brottslighet skiljer sig från bl.a. stora delar av den naturvetenskapliga forskningen genomatt det ofta är omöjligt att testa teorierna om orsakerna till brott genom kontrollerade experiment. Här kan den historiska kriminologin ge sitt bidrag. Ett gott exempel på detta är de undersökningar som Heikki Ylikangas har genomfört i Finland om våldsbrottsligheten i Österbotten i sekelskiftet 1700—1800. Varför uppstod denna våg av brott just vid denna tid, i denna del av Finland och på det sätt den gjorde?^ Andra viktiga forskningsresultat av rättshistorisk forskning är sådana som gäller selektionen av brott och brottslingar. Dessa kan förklara varför de brottskontrollerande myndigheterna skärper sin kontroll av en viss typ av brottslighet vid en tidpunkt då detta inte kan förklaras genom att hänvisa till ökad brottslighet eller andra förändringar av brottsligheten i en negativ riktning. Förändringarna kan ofta historiskt förklaras av att myndigheterna i verkligheten reagerar på någonting helt annat än en ändring av brottssituationen, t.ex. på strukturella förändringar av samhället, eller på en upplevelse av en ändrad brottssituation utan reell förankring.^ Brottsligheten ökar inte, men man tror att den gör det. Den rättshistoriska forskningen kan alltså ge, och har också gett, betydande bidrag till vår kunskap om brottsnivån vid olika tidpunkter, med andra ord bl.a. omrisken att bli offer för brott t.ex. på 1600-talet och i dag. Den nordiska rättshistoriska forskning som använder sig av olika primärkällor som rättegångsprotokoll, domsböcker etc. har i detta avseende varit särskilt värdefull. Också den rättshistoriska forskning somanvänder sig av statistik har gett be- ^ Ylikangas, Heikki: Puukkojunkkareitten esiinmarssi. Väkivaltarikollisuus Etelä-Pohjanmaalla 1790-1825. Helsinki 1976. Se också anmälan av denna bok, Träskman, P. O.: »Uppkomsten av en brottsväg». Historisk Tidskrift för Finland 1978, s. 411—416. ^ Se t.ex. Musto, David F.: Remarks, i Roth, J., Tonry, M. & Morris, N.: Drugs and Crime: Workshop Proceedings. A Report of the 1986 National Academy of Sciences Conference on Drugs and Crime Research. Washington D.C.: National Academy of Sciences. Musto visar att en skärpning av narkotikakontrollen oftast har satts in efter det att narkotikaproblem har kulminerat. Denna typ av rättshistorisk forskning har blivit allt mer framgångsrik under de senaste decennierna. Se bl.a. Österberg, Fva: Folk förr. Historiska essäer. Stockholm 1995, särskilt s. 145-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=