Vad kan \ i ati-rbrlika i kriminaia'etenskaperna 3. Vilka gärningar är straffbelagda, och hur strängt är straffet? Jag börjar med en granskning av kriminalisenngsbesluten. Den viktigaste frågan på denna nivå år vilka gärningar det är som skall beläggas med straff (oeh hur sträng straffskalan skall vara)d Kriminaliseringsbesluten förutsätter att man först avgör vilka de intressen (rättsgoda) är som är sä viktiga att man önskar skydda dem mot skadliga och farliga gärningar genom att också ta i bruk straffrättsliga medel.-'’ Kriminaliseringsbesluten förutsätter vidare att man identifierar de gärningar som skadar dessa intressen, eller utgör ett allvarligt hc^t mot dem. Det förutsätts dessutom att man fastställer att dessa gärningar, förutomatt vara skadliga eller farliga, också är förkastliga. Kriminaliseringsbesluten förutsätter slutligen att man utesluter att ett tillräckligt skycfd av intresset kan uppnäs genomandra mindre ingripande rättsliga styrmedel än straff.^’ Vi kan anta att kriminaliseringsbesluten pä 1700-talet i mänga avseenden var betydligt mindre kontroversiella än i dag. Medborgarnas värdegrundlag var ganska enhetligt och fortfarande starkt grundat pä kyrkans lära. Samhället var mindre komplext och detta avspeglade sig också pä de gärningar som kunde/ skulle beläggas med straff. De flesta av dessa gärningar var »enkla», »konkreta» och »naturliga», dvs. sädana där gärningsman och offer möttes »öga för öga» eller där gärningsmannens relation till brottsobjektet pä annat sätt var handgripligt (skadegörelse, eller stöld av ett speciesobjekt). Vi kan också anta att 1700-talets strafflag, t.ex. MB i 1734 ärs lag, gav medborgaren ett ganska gott straffrättsligt skvdd mot gärningar som kränkte de centrala livskvaliteterna. Hans liv och hälsa skyddades mot uppsätliga angrepp genom de traditionella livsbrottsstadgandena och misshandelsstadgandena, hans hopsamlade förmögenhet var väl skyddad av balkens utförliga bestämmelser om stöld och andra olovliga tillgreppshandlingar. Rostad och privatliv tryggades genom stadganden om mordbrand och hemfrid, medan resande och vistelse på allmän plats fick skydd genom bestämmelser om allmän landsfrid och vägafärd. Bestämmelserna om hädelse och avfall frän den rena läran samt om trolldom och svordom skyddade mot religiösa värderingar, medan bestämmelserna om falsk angivelse och okvädingsord gav skydd till medborgarens ära. De omfattande bestämmelserna om sedlighetsbrott gav skydd mot olika slag av sexuella övergrepp. •* Lahti, Raimo: Vad bör bestratfas och hur strängt bör straffet vara? - Den grundläggande frågeställningen vid en totalrevision av straffrätten. I Lov og frihet. Festskrift til Jobs. Andenxs på 70-årsdagen, 7. september 1982. Oslo 1982, s. 205-220. Träskman, Per Ole i Kvvsgaard, Britta 6c Träskman, Per Ole: Empiri, etik och ideologi: Belvst genom narkotika och narkotikabrott. Rapport fra NSfKs 37. forskarseminar, Rusthållargården, Arild, Sverige 1995, s. 160-172. *’ l.appi-Seppälä, Tapio: General Prevention - hvpotheses and empirical evidence. Rapport fra NSfKs 37. forskarseminar, Rusthållargardcn, Arild, Sverige 1995, s. 136-159; Jareborg, Nils: Straffrättens ansvarslära. Uppsala 1994, s. 342. 99
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=