Per Ole Träskman 98 det förmodligen inte heller någon sådan straffrätt som sv'arar mot det somvi i dag avser med straffrätt. Den moderna straffrätten är en produkt av upplysningstiden och den människorättsutveckling somskedde på 1700-talet. 2. Vi skall förstå varför vi straffar, och hur vi tror att straff verkar! Vi kan på goda grunder anta att de grundläggande skälen för att upprätthålla ett straffsystem på 1700-talet, alltså för cirka 250 år sedan, i stort sett var de samma som i dag, nämligen att göra livet lite drägligare för alla än vad det skulle vara utan ett sådant system.' Straffsystemet användes med andra ord lika väl då, som nu, för att styra människornas handlande. Genomatt kriminalisera vissa bestämcia gärningar och beteckna dem som brott ville man, och vill man ännu i dag, uppnå, att dessa gärningar inte begås. Detta gör att vi mycket väl som utgångspunkt också för den historiska granskningen kan ta den analys av straffsystemets tre nivåer somofta används för att beskriva varför och hur man genomkriminalpolitiska beslut önskar och kan påverka människornas handlande. Genom att använda samma analysinstrument för en granskning somgäller c^lika tidpunkter kan vi kc^mma underfund med vad som förblir oföräncirat och vad som förändrats. Grundschemat för analysen av straffsystemets tre nivåer är följande: Lagstiftningsnivån/ kriminaliseringsnivån Varför: För att förhindra vissa gärningar. Hur: Genom kriminalisering, alltså genomförbud kombinerat med straffhot. Allmänprevention. Hur: Genomrättegång och domsom reSLilterar i ett konkret straff. Varför: För att någon inte tog förbudet och straffhotet på allvar. Vedergällning. Varför: För att det finns en dom somskall verkställas. Tillämpningsnivån/ domstolsnivånVerkställighetsnivån/ den exekutiva nivån Hur: Genom att verkställa domen genomfängelse, bötesindrivning etc. »Varför»- och »hur»-frågorna besvaras naturligtvis på olika sätt beroende på vilken ideologi svararen har omfattat.’ Svaren skiljer sig alltmer från varandra ju mer specificerat frågan granskas. En skenbar samstämmighet på ett allmänt plan kan förvandlas till en klar konflikt ifråga om en mer speciell fråga. ’ Sc Jareborg, Nils: Straffrättsideologiska fragment. Uppsala 1992, s. 135-151. - »Domstolsnivån» omfattar också de fall då t.ex. en polisman eller en åklagare fattar ett sådant slutligt avgörande som kan jämstållas med en domstols dom. Jareborg gör en skillnad mellan följande tre ideologier: den primitiva, den kollektivistiska och den radikala. Ibidems. 95-120.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=