Bertil Bengtsson 94 prägel har blivit under de senaste decennierna. Frän 1990-talet har Jag bara hittat ett mål som möjligen kan sägas av denna typ, angående en myrslog (NJA 1996 s. 161), och några historiska resonemang tycks inte ha blivit avgörande ens i det målet. Såvitt jag kan se är det framför allt fyra-femtyper av fastighetstvister av den här typen som blivit aktuella på senare år. Ofta är det fråga om tolkning av äldre jorddelningsbeslut - laga skifte, ägostyckning, jordavsöndring. De kräver förstås en viss teknisk kännedomomden äldre lagstifningen men tycks sällan fordra några mera djupgående rättshistoriska insikter. Så är det vissa gränstvister och tvister omurminnes hävd, och omdemkan man säga detsamma; det är ofta intressanta bevisfrågor som kommer upp, men de är knappast mera svårbedömda än andra tekniskt färgade frågor av den typen. Vidare förekommer tolkning av äldre fastighetsrättsliga transaktioner - överlåtelser, upplåtelser. Här är det ofta av värde med en närmare kännedomomäldre tiders juridiska synsätt, men sådana transaktioner tycks alltmer sällan bli aktuella. Och slutligen gäller det tillämpning av regler om äldre rättsliga intitut - stadgad åborätt, ströängar m.m. Och de håller somsagt på att helt förlora sin betydelse. Det tycks inte vara så många intressanta rättshistoriska typfall somåterstår. Jag har alltså börjat undra över om verkligen rättshistoriska studier har ett sådant alldeles speciellt nyttovärde som jag och andra brukar påstå. I så fall skulle det väsentliga värdet vara det som bl.a. Kjell Ä Modcer betonade; de ger ett välbehövligt perspektiv på vår nuvarande rättsordning, en djupare förståelse av rättsreglerna och vår roll i samhället. Det är ju inte så litet det, men det är verkligen mycket motvilligt som jag erkänner att kanske den praktiska nyttan av djupare rättshistoriska kunskaper däremot är ganska begränsad. Jag hoppas jag blir motsagd på den punkten.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=