Rättshistoria i teori och praxis Från domarens horisont Av Erland Aspelin När jag i korthet skall lämna några spridda synpunkter på rättshistorians betydelse för domaren i hans dömande verksamhet vill jag ge ämnet ett vidsträckt innehåll. För mig är rättshistoria inte bara studier av våra äldsta rättskällor med hammarskift, ledung, hundare och andra medeltida institut som spännande forskningsbitar. I stället och framför allt ser jag rättshistoria somett komplement till den gällande rätten genomatt den klarlägger bakgrunden till de regler somvi har att tillämpa. Därigenomkan man sätta in lagarna i ett naturligt samband med de politiska, rättsliga och sociala krafter som gett dem sitt innehåll. Vi kan genom rättshistoriska studier skaffa oss kunskaper omdetta och på så sätt bättre tillämpa reglerna. Domaren bör känna till lagens bakgrund Naturligtvis är det mte så att domaren i sin rättsskipande verksamhet ständigt måste utforska den historiska bakgrunden till de bestämmelser somhan har att tillämpa. Men han ställs inte sällan inför fall, där en kännedomomlagens bakgrund kan ha betydelse för utgången. Varje gång han vid tolkningen av en lagbestämmelse går tillbaka till förarbeten och äldre doktrin så utför han faktiskt något somkan liknas vid en rättshistorisk studie. För förståelsen av en lagregel kan det vara viktigt för honomatt veta varför t.ex. ett visst rättsinstitut skapats och under vilka betingelser det skett eller varför en viss gärning överhuvudtaget kriminaliserats eller varför straffnivån för ett brott bestämts på ett sätt somskett. Svaren på sådana frågor kan han inte få utan att studera lagens tillkomst och de överväganden som lagstiftaren gjort i belysning av då rådande samhällsvärderingar och rättspolitiska debatt. En uppgift för domaren är att följa en lag och se vilka förändringar den underkastats för att kunna vara förenlig med den rättspolitiska syn sområder vid tid efter annan. Det finns lagar somtillkommit i ett bestämt politiskt syfte men som sedan delvis kommit att spela en annan roll än som ursprungligen var fallet. Trafiklagstiftningen kan tas som exempel. Från början hade den regieringen till syfte att trygga trafiksäkerheten och främja en god trafikpolitik. Fagarna har emellertid allt mer blivit instrument för miljöpolitiska åtgärder.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=