Aleksander Peczenir evolution. Den hårdkokta empirismen som betraktar observationsdata som kunskapens orubbliga fundament är på defensiv. I stället talas det allt oftare om att vår kunskap bygger ett mer eller mindre sammanhängande (koherent) systemvari allt kan ifrågasättas men inte allt på en gång. Fundamentism har fått en stark konkurrent i koherentism. Koherentisterna inser att vår kunskap måste betraktas i innanförperspektiv. Man måste förstå faktiskt förekommande kunskapsformer och argumentationer. Enligt många filosofer är en sådan förståelse möjlig endast omkunskapen betraktas inifrån, inte uncferkastas utifrånkommande filosofiska dogmer. Nyckelordet i den nutida kunskapsteori är »internalism», i stället för »externalism». I moralteorin har det skett en liknande evolution. »Extern värdeskepticism» är död. Tvärtemot Hägerströms uppmaning uttalar sig moralfilosoferna allt oftare »i moralen», inte blott »om moralen». Inte ens den filosofiska logiken undvek denna evolution. Allt oftare förekommer det försök att med formallogiska medel återge strukturer i den faktiska argumentationen, sådan somt.ex. bedrivs inomrättskulturen. En omfattande forskning om »artificial intelligence and the law» är ett bra exempel. Den juridiska argumentationen kännetecknas av samspel mellan regel och undantag. Rättsreglerna är ofta »defeasible», dvs. de bör följas tills man upptäcker ett undantag. Vissa undantag är kända från början, t.ex. nertecknade i lagboken. Andra visar sig i praxis. Den klassiska logiken uppfattar juristernas spel med regel och undantag som något alogiskt. Men den nyare forskningen försöker bygga formella modeller som så mycket som möjligt närmar sig juridikens innanförperspektiv. Sist men inte minst har humaniora erövrats av hermeneutiken, som försöker förstå och tolka sociala fenomen som helhet, inte bara registrera fragment. Helhetsförståelsen är möjlig endast inifrån, inomden humanistiska kulturen, inte utifrån. Det humanistiska kulturen kan inte fruktbart undersökas ur naturvetenskapens utanförperspektiv. Exemplen kan mångfaldigas. I detta sammanhang ter det sig naturligt att rättskulturellt inriktade rättshistoriker och företrädare för den allmänna rättsläran finner varandra. Ämnena rättshistoria och allmän rättslära har inom rättsutbildningen sammanförts inomden s.k. teoriterminen. I Lund har samarbetet blivit en påtaglig realitet. I växande omfattning använder vi oss av »team teaching» där en och samma problemställning betraktas i rättshistorisk och rättsfilosofisk kontext. Vår förhoppning är att »teamteaching» mynnar ut i »teamresearch». 84
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=