Utdrag ur likpredikan över Johan och Olof Stiernhöök Fadren, mätt aff Lefwande, trött aff Werlden, hafwer uthi Lljfztijden med sina högförnufftige mogna Rådh tient sin Nådigste Ofwerheet så nu warande, somframfarne Konungar, troligen, och sitt Fädernesland berömligen Uthan goda Rådh kan Menniskones timmeliga Societet och Wäsende intet bestå; Ty the allmänne Nödhtorfftigheterna äre medh hwar andra så sammanknippade, att ju större och swårare the äro, ju mehra Hielp och Rådh the för nöden hafwa: Therföre gaff Zethro sinomMågh, Moses, Gudz Folcks Anförare, thet Rådet, at han skulle sökia sigh op ibland Folcket redelige Män, sanferdige och them, somfruchtade Gudh och hatade Girigheten, hwilka skulle honom medh rådh och dådh tilhanda gå, och then swåre Regementsbördan understödia och lätta. Konung Agamemnon, tå han wille låta förstå hwar uthi hans förnämste Önskan bestod, eskade han intet någre store skattar eller mång Land och Konungarijke, eij heller sine Fienders Nederlag, uthan at han måtte hafwa tijo sådane Män, somNestor, hans gambla trogne Hoff Rådh, war. Sådane Mäns Dödh är at beklaga, somälska Rätt och Rättfärdigheet, somäre medh Wijsdom och Förstånd, Troheet och DYgd begåfwade, somintet äre egennyttige, uthan i all ting troligen sökia Gudz Ahra, thet gemene bästa, och sin Öfwerheetz och Nästes Wälfärd. En sådan trogen och höghförfaren Rådgifware hafwer ock thenne Sal. HoffRådh warit, en Man aff stoort Förstånd, dexteritet och oförtruten Flijtigheet, then aff sina Edle Gåfwor intet hafwer warit förmäten eller för Werlden prålat, uthan förde uthi all sin Tijdh ett stilla Lefwerne och uprichtig Wandel för Gudh och Menniskom. Thenne Werldenes mysteria iniquitatis och arga Lister wiste han uptäckia och undfly, hatade Girigheten och Falskheet, älskade Sanningen och handlade ährliga medh hwar Man, hade Gudh för ögon, wetandes at then somHerren fruchtar, honomwarder wäl gån37 [7] Exod. 18, 21. [8]
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=