Johan Olofsson Stiernhöök 1666 fick Stiernhöök i uppdrag av riksrådet att översätta de medeltida landsoch stadslagarna till bruklig svenska. Resultatet av detta översättningsarbete blev icke blott en översättning utan även ett förslag till ny lag beträffande ärvda- och giftermålsbalkarna. Arvdabalken syns Stiernhöök ha utarbetat åren 1666-68 och giftermålsbalken åren 1668-69. I tryck utkom de båda lagförslagen först 1933. 1668 fick Stiernhöök återigen ett författaruppdrag av regeringen. Denna gång önskade man att han skulle ge ut en svensk rättshistoria. Stiernhöök hade redan somprofessor i Abo börjat att nedteckna den svensk rättens utveckling och av allt att döma fortsatt med detta arbete under de följande åren, vilket fick till följd att han redan 1672 kunde lägga framett färdigt manuskript med titeln De jure sveonum et gothorum vetusto. Verket som är ett för sin tid imponerande rättshistoriskt arbete och som komatt bli Stiernhööks mest betydande verk gavs ut i tryck 1674. Icke minst på grund av De juresveonumet gothorum vetusto har Stiernhöök blivit kallad såväl »den svenska lagfarenhetens fader» som »vår förste rättshistoriker».^ Under sitt arbete med ärvdabalken fann Stiernhöök en gammal handskrift, som han först antog vara den saknade Värmlandslagen men som han senare identifierade som den medeltida Dalalagen. Han hade också tänkt ge ut den i tryck och författade i den avsikten ett företal till densamma. Tyvärr hann emellertid Stiernhöök icke avsluta utgivningssarbetet före sin död. Det kan i detta sammanhang noteras, att en nutida medeltidsforskare genomsina forskningar kommit till det resultatet, att just denna av Stiernhöök funna s.k. Dalalagen syns vara den tidigare somförsvunnen ansedda Värmlandslagen. Under senare delen av 1650-talet drabbades Stiernhöök av en svår ögonsjukdomsomomkring 1660 ledde till att han blev helt blind. För att kunna fortsätta sitt arbete som revisionssekreterare, domare och lagstiftare samt med sin författarverksamhet var han tvungen att anlita sina söner Anders, Johan och Olof som assistenter. Den sistnämnde sonen kom för övrigt att kallas sin »blinde faders både öga och hand». Stiernhöök ingick 1631 äktenskap med Catharina Appelbom (1609-68), dotter till häradshövdingen Anders Haraldsson, adlad Appelbom, och dennes hustru Carin Andersdotter Hök af Partille. I sitt äktenskap med Catharina Appelbomfick Stiernhöök åtta barn, fyra söner och fyra döttrar. Stiernhöök avled i Stockholm den 25 juni 1675. 11 År 1651 utgavs en anonvm skrift med titeln »En Kort Tractat om Morgongåfvvor» vilken möjligen är författad av Stiernhöök. Se häromL. Björne, Patrioter och institutionalister. Den nordiska rättsvetenskapens historia. Del I. Tiden före år 1815, 1995, s. 40. ■* E. Sjöholm, Sveriges medeltidslagar. Europeisk rättstradition i politisk omvandling, 1988, s. 321 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=