Göran Inger att fördjupa sina kunskaper i juridikfor Stiernhöök året därpå, denna gång med understöd av allmänna medel, ånyo utomlands. Stiernhöök besökte härvid först åter universitetet i Rostock, där han studerade juridik till och med våren 1627. Hans försök att därefter ta sig över till England med ett holländskt fartyg misslyckades. Stiernhöök och hans reskamrater blev tillfångatagna av fientliga spanska fregatter. Tack vare en hjälpsamlärd jesuit blev Stiernhöök dock frisläppt, fick pass till Frankrike och kunde fara vidare till universiteten i Leiden och Franeker. Från Holland lyckades han ta sig över till England, där han under två månader vistades vid universiteten i Cambridge och Oxford. Efter sin hemkomst 1628 återinträdde han i sin tjänst vid Västerås’ gymnasium. Att Stiernhöök var väl anskriven och uppskattad på högsta ort visade sig då han 1630 kallades till en referendarietjänst i kungens kansli. Stiernhöök avböjde emellertid den erbjudna tjänsten. Det har spekulerats en hel del omvarför Stiernhöök icke var villigatt anta den erbjudna tjänsten. Det har bl.a. antagits, att det berodde på att han trivdes så gott i Västerås och att han hoppades på att bli rektor vid stadens gymnasium. Ett annat skäl till att han av'stod från tjänsten i kungens kansli skulle ha kunnat vara, att biskopen Johannes Rudbeckius ville ha honomkvar som lärare vid gymnasiet.^ Hur som helst fick han icke vara kvar i Västerås utan befalldes av Kungl. Maj:t att tillträda ett assessorsämbete i Åbo hovrätt. Denna nya tjänst komformellt att vara i sjutton år. Man känner mycket litet till omStiernhööks verksamhet vid hovrätten i Abo bl.a. på grund av att hovrättens arkiv från denna tid är förstört. Däremot är det känt, att Stiernhöök vistades i Uppsala en månad 1636, varvid han bl.a. gjorde en avskrift av Ragvald Ingemundssons av Messenius 1614 tryckta latinska översättning av landslagen. ren 1636-40 tjänstgjorde Stiernhöök somunderlagman i Norrfinne lagsaga å riksrådet Johan Skyttes vägnar. Det sistnämnda året utnämndes han till professor i lagfarenhet vid Abo akademi, vilken tjänst han innehade tills han 1647 utnämndes till ordinarie revisionssekreterare. Redan 1644 hade han emellertid utnämnts till e.o. revisionssekreterare. Under sin professorstid tjänstgjorde han även somlagläsare på Åland 1641-46 och somhäradshövding i Svartlösa härad 1642-51. 1646 utnämndes han till häradshövding i Örbyhus län. Stiernhööks revisionssekreteraretjänst innebar att han skulle förbereda och föredra de justitiemål, somskulle avgöras av Kungl. Maj;t. Denna verksamhet ansågs så betydelsefull, att man 1663 inrättade ett revisionskansli, i vilket Stiernhöök ingick. Längre fram i tiden kom detta kansli att benämnas Nedre justitierevisionen. Stiernhöök åtnjöt stor auktoritet inomdet judiciella området och ansågs som en av landets mest framstående jurister. Detta medförde att han engagerades i den synnerligen intensiva lagstiftningsverksamhet som ägde rum i Sverige under mitten av 1600-talet. Han var verksami samtliga lagkommissioner under tiden 1642-69. Han adlades 1649 och erhöll 1666 titeln hovråd. Almquist, a. a., 172 f. 10 Å
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=