Johan Olofsson Stiernhöök Av Göran Inger Johan Olofsson Stiernhöök föddes i Rättvik den 27 februari 1596.' Föräldrar var komministern där, senare kyrkoherden i Bro socken i Västmanland, Olaus Petri Hedemorensis och dennes hustru Margareta Hansdotter. Johan Stiernhööks farfar och farfarsfar syns ha varit bergsmän i Vikmanshyttan vid Ffedemora. Johan, som var äldst bland sju syskon, gick i skola i Västerås åren 1607-16. I och med faderns död sistnämnda år blev han på grund av ekonomiska svårigheter tvungen att avbryta sina studier i Västerås. De närmaste åren därefter tjänstgjorde han som informator hos kyrkoherden i Arboga, magister Petrus Drivius. Åren 1617-19 var han även kollega vid Arboga skola, en befattning sominnebar, att han skulle biträda rektor vid undervisningen och som gav rätt till sockengång. 1619 anhöll Stiernhöök hos domkapitlet i Västerås om ekonomiskt bidrag för utländska studier. Biskop Johannes Rudbeckius tyckte emellertid, att Stiernhöök lika gärna kunde studera i Uppsala, och så blev det. Med ekonomiskt understöd från domkapitlet i Västerås kunde han den 12 november 1619 skriva in sig somstudent vid Uppsala universitet. Omhans studier i Uppsala är intet med säkerhet känt. Året därefter, 1620, erhöll han understöd från domkapitlet i Västerås för utländska studier. Han for som så många andra studenter, som önskade lära känna världen utanför Sveriges gränser och fördjupa sina kunskaper, till Tyskland, där han besökte de protestantiska universiteten i Leipzig, Jena, Wittenberg och Rostock. Han fick för övrigt fri överresa till Tyskland med Axel Oxenstierna. Efter hemkomsten från Tyskland i juni månad 1624 blev han uppkallad till kungen, Gustav II Adolf, för att redogöraför de politiskaförhållandena i Tyskland och Danmark, vilket Stiernhöök lär ha gjort till kungens stora belåtenhet. I oktober månad samma år förordnades han av Västerås domkapitel till lektor politices et ethices vid Västerås’ nyinrättade gymnasium och utsågs kort därefter till domkapitlets procurator, d.v.s. dess juridiska ombud. 1625 blev han magister i Uppsala efter disputation pro gradu under professor Olavus Laurelius’ presidium. Avhandlingen, som bar titeln Delineatio summorum capiturn doctrinae politicae, thesibiis XL, handlade om statsmaktens olika former. För ' Denna levnadsteckning bvgger framför allt på Almquist, Johan Stiernhöök, vår förste rättshistoriker, Rättshistoriska studier, band 2, 1957, s. 162-214.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=