Kjell ÅModéer och tidsanda. Det historiografiska perspektivet på Stiernhöök, både det synkrona och diakrona, utgör därför en intressant forskningsuppgift. Med Stiernhöökbilden somexempel skulle rättshistorieämnets forskningsuppgifter kunna ges en vetenskapshistorisk analys. 104 4 Detta seminarieinlägg har velat visa att svensk rättshistorieforskning i dag med dess europeiska anknytning har goda förutsättningar att ställa nya frågor till Stiernhöökforskningen. Vid sekelskiftet 1900-talet florerade nationalromantiken och den boströmianska, idealiserande vetenskapssynen. Inför det förestående sekelskiftet 2000 framträder intressanta paralleller. Dagens rättspolitiska debattklimat, vår tidsanda, har tendenser till en ny »nationalromantik». I vårt sökande efter en svensk rättskultur förs vi långt förbi tidpunkten för den moderna välfärdsstatens tillkomst. Rättshistoriska forskningsprojekt omoch kring Stiernhöök är måhända ett sätt att med moderna biografiska metoder klargöra vår ambivalens mellan det europeiska och det nationella. Dagens vetenskapsperspektiv är inte nationalstatens motsättning mellan utländskt och nationellt. Istället får vi nya perspektiv med hjälp av vår rättskulturs tvåsidor: den europeiska ius commune och den nationella/regionala ius proprium.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=