Historia, JURIDIK och politik påverkan från dessas sida vare sig i fråga omplan eller uppställning har därför sannolikt ej ägt rum. Stiernhöök har i stället fullt självständigt och oberoende av föregångarna genomfört sin uppgift att lämna en framställning av svearnas och götarnas gamla rätt, och han har därvid använt blott det material, somhan funnit lämpligt.» I dag väcker detta konstaterande en misstänksam nyfikenhet. Efter det att Almquist skrev detta för 40 år sedan har 1600-talets europeiska rättshistoriska litteratur alltmer kommit att analyseras ur ett komparativt perspektiv. I dag är jämförande rättshistoria, comparative legal history, ett i hög grad aktuellt forskningsområde. EU:s rättsliga struktur sätter också sina spår i forskarsamhållet. Stig Jägerskiöld påpekade därefter att det föreligger ett betydligt bättre material beträffande Stiernhööks eventuella påverkan från en europeisk rättskultur. Han Identifierade Stiernhööks bibliotek och gav därmed en mer nyanserad bild av Stiernhööks internationella påverkan. Senast har Lars Björne på nytt antytt en nationell ansats hos Stiernhöök genomatt peka på att han »i tidens anda» hängav sig åt »fria etymologier». Till skillnad från Loccenius, som »nöjt sig med att anse den feodala terminologin i allmänhet vara av germanskt ursprung gick Stiernhöök längre och ansåg denna vara rent svensk, delvis t.o.m. bygga på dalmål».’' Ur ett komparativt perspektiv framstår historien som en viktig dimension till den kultursyn sompräglade Stiernhööks samtid. Den historiska dimensionen tillhörde Kristinatidens kulturbild.Den förutvarande hovrättsassessorn i Dorpat Georg Stiernhielms [1598-1672] - »den svenska skaldekonstens fader» - hyllningsdikter till drottningen utgick från ett götiskt språk, somhämtade sin ordrikedom från både bibel- och lagspråket. Det var ett svenskt »urspråk», somåterfanns i de vid denna tid av trycket utgivna medeltidslagarna.'^ Enligt Uppsala universitets konstitutioner 1655 skulle historieämnet vid universitetet bland annat lägga vikt vid »historiens tillämpning på kyrkoväsen, politik och förvaltning». »Historien skulle vara en läromästarinna för lifvet.»'"' Michael Stolleis har i sina Conring-studier (1982, 1983) satt in den tyske statstänkaren och politologen Herman Conrings [1606-1681] arbete omden tyska rättens ursprung 1643 (De origine iuris Germanici commentarius historicus) i dess vetenskapshistoriska perspektiv.'5 Conrings statsrättsliga syn utgjorde hela tiden en bakgrund och utgångspunkten för hans arbeten. Historia Stig J.^gerskiöld, Juristbibliotek från stormarktstiden, SvJT 1963, s. 33 ff. och dens.. Utländsk juridisk litteratur i svenska juristbibliotek från tiden före 1734 års lag (1965). '' Lars Björne, a.a., s. 40. ■•2 Carl Ivar StAhle, Vers och språk i vasatidens och stormaktstidens svenska diktning. Stockholm 1975, s. 186 ff. ■3 C. I. St.Ahle, a.a., s. 198. '•* Claes Annerstedt, Uppsala universitets historia. Del 2:2, Uppsala 1909, s. 253. ■5 Michael Stolleis (utg.), Hermann Conring, Beiträge zu Leben und Werk, 1983. 99
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=