Kjell Å Modéer egentliga biografin över Stiernhöök.^ Denna av teologen Franzén författade minnesteckning har (som Almquist framhåller) klara bristerd Almquist hänvisar till den finske juristen WilhelmGabriel Lagus’ [1786-1859] korta biografi i Åbo hovrätts historia från 1834, ett arbete sominte citeras av Franzén.^ De somdärefter behandlat Stiernhööks liv och gärning tillhör den första generationen av rättshistorieämnets företrädare kring sekelskiftet 1900. Wilhelm Sjögren [1866-1929] skrev en längre artikel omStiernhöök i Nordisk Familjeboks 2:a upplaga, den sk. »Ugglan»^ och hans efterträdare Karl Gustaf WestMAN [1876-1944] gav i läroboken De svenska rättskällornas historia, som utkom i flera upplagor 1912-1941, en ofta och länge citerad karakteristik av Stiernhöök där det nationelladraget i författarskapet dominerar värderingarna.^ Den rättshistoriker som under detta århundrade ägnat Stiernhöök störst intresse är Jan Eric Almquist [1894-1976]. Hans biografiska och genealogiska intresse präglade hans forskargärning. Almquists juridiska litteraturhistoria fick av studenterna benämningen »gubbakompendiet», och hans tentamensfråga om när Stiernhöök blev blind spred ett i många stycken oförtjänt löje över tentatorn. Almquists Stiernhöökstudier framstår fortfarande som förtjänstfulla encyklopediska arbeten.^ Almquist var en god arkivforskare. Han presenterade källmaterialet, men en läsning av hans syn på Stiernhöök framstår i dag somföråldrad. Ett par exempel på i dag aktuella infallsvinklar på en Stiernhöökbiografin skall här antydas. 98 2 Almquist benämner sin informativa biografiartikel 1957 »Johan Stiernhöök, vår förste rättshistoriker». Han har också en ingående redogörelse för tillkomsten av det rättshistoriska arbetet Dejure sveonum et gothorumvetusto, Om svears och göta forna rätt. Han konstaterar (s. 204) att det var »särskilt anmärkningsvärt, att Stiernhöök icke i nämnsvärd grad utnyttjat den tyskromerska juridiska litteraturen».^ Hänvisningarna till kameralisterna Gail och Mynsinger är - framhåller Almquist - närmast försumbara. »Ej heller synes han hava begagnat Hugo Grotius’ och Herman Conrings rättshistoriska arbeten, vilkautgivits så pass tidigt som1631, resp. 1643. Någon ^ Tr}'ckt ovan s. 13 ff. Jan Eric Almquist, Johan Olofsson Stiernhöök, vår förste rättshistoriker, Rättshistoriska studier Bd 2, Lund 1957, s. 162 ff. 5 W. G. Lagus, Åbo Hofrätts Historia intill den 12 Nov. 1823. Del 1. Biografiska anteckningar omÅbo hofrätts presidenter och ledamöter, Helsingfors 1834. Bd 26 (1917) sp. 1346 f. ^ K. G. Westman, De svenska rättskällornas historia. Föreläsningar, Uppsala 1941, s. 47. * Bidrag till Johan Stiernhööks biografi. Svensk Juristtidning 1943, s. 193 ff., omtryckt i Svensk juridisk litteraturhistoria, Sthlm 1946, och Johan Olofsson Stiernhöök, vår förste rättshistoriker, Rättshistoriska studier. Del 2, Lund 1957. ’ A.a., s. 204.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=