LI SVKN TUNBERt;. MINNESORD seras sasoni on »nisttjiiiislordiiiii^». Det vai' enli^’l 'I'linberi' Lusl senare, soin mellan å ena sidan de nisttjänsiplikliga 1'rälseinännen. å andra sidan den ei^enlliga slormannaklassen, den sammansmält niiii,' ä^'de rinn. igenom vilkel del världsli^^a Irälsel ntlbrmades. Nägra år senare kom studien »Alsnö stad^ui» (II'T 1911). vilken mulersiiknin^' likaledes ulliirdes under hiinsyn till annat samtida material, varvid frågan om stadgans lidfäslande särskilt nppmiirksammades. Dess datering till år 1280 (M(X"J^XXXV) sknlle enligt "rnnbergs mening bero på en felläsning av årtalet 1279 (M(X’.LXXIX). I den senare forskningen har likväl hävdats att .Vlsniimötel har ägt rinn fiirsl 1280. en uppfattning, som emellertid d’lmberg aldrig godkände, loiligl hans åsikt (H'F Utal) åheropas nämligen vissa av Alsmisladgans lieslämmelser i en annan samtida iirkiind, niimligen lälje kyrkomötes hesliit av oktober 1279. Därav sknlle klart framgå, att Alsnöstadgan tillkommit på Alsm") i maj 1279 vid del herremöle. vars centrala ])lats i Magnus Ladulås’ regeringsgärning anlydes såviil i hans kommgalitel som hans konmigasigills historia. 1911 f()ljde 'rimhergs gradnalavhandling »Studier nirande Skandinaviens äldsta politiska indelning», som genom hela sin npiiläggning innehar el t framsteg och mönster samt under en mansålder blev heslämmande fiir forskningen inom delta lika viktiga som svårtillgiingliga område, 'rnnherg liimnade liiir ett iijipiinirksammal bidrag till den då särskilt i tysk forskning livliga diskussionen om hiiradels och hundarets äldsta historia. Beträffande ortlel »härads» språkliga upprinnelse anslöt sig 'rnnherg till Axel Koek. vilkens uppfattning han emellertid i vissa avseenden kompletterade. Ilan ansåg sålunda, att »härad» ursjirungligen helyl 1 en skara miin, sedan inbyggarna i en viss bygd och slutligen bygden sjiilv. Belriiffande häradsindelningens upjikomsl och nihredning i Skandinavien hävdades, att utvecklingen synes ha utgått från Danmark, där häradet skulle ha haft sill urhem långt tillhaka i liden, varifrån det sedan skulle ha spritts till (liitalandskapen och diirefter till Svealand. Där skulle emellertid namnet hiirad under den äldsta liden av dess användning icke hafl något samband med den rättsliga och statliga indelningen ulan blott fiirekommit i betydelsen »bygd». Kn särskild, synnerligen ingående undersökning, som upptager mer än en
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=