XLll STURE PETRÉN kiiyla till sill institut. De skulle rida ut på exj)editiouer luot landet tiUnnska. Oliu krävde emellertid oekså av dem att de härvid skulle vara utrustade med konstruktiv juridisk laulasi, varliirutau ex{)editioueruas resultat kunde förväntas bliva skäligeu magert. Ftir det slags ft)r.skuiug, somendast sysslar med att sammaustiilla årtal och namn eller att själlöst stapla allehanda smånöt iser på varandra, hyste Oliu enbart fiirakt. ^'årdeu om institutet blev Olius sista stora arbetsuppgift. Det var fcirst på detta stadium av hans levnadsväg som fiirfattareu av denna miuuesleekuiug gjorde hans personliga bekantskap. Av den unge bovriiltsfiskal, som i seklets biirjan av biigerpressen stiimplats som rabulist, hade nu blivit ett äldre hovrättsråd på Ostermalm. den stadsdel som fiirr var den naturliga bo})lalsen fiir just ilieråd och hovrättsråd. Där sidlo de i stora våningars dju])a ro oeb arbetade med sina mål, varefter deras jungfrur —så liinge sådana väsen iinnn funnos bnro handlingarna vidare till nästa man. inslagna i brunt omslagspapper av omisskännelig domstolsproveniens. .Insliliebinas bruna homing skulle dessa paket ba kunnat benämnas av en poet. om någon sådan ägnat denna sambiillsklass sin njipmärksambet. medan tid var. Olin bodde den sista delen av sin levnad i en våning av denna typ vid Xarvaviigen, under vars träd man kunde iniita honom liksom några andra karakteristiska (jstermabnsprofiler. nämligen Bo Bergman och Olof Winnerstrand. Det föreföll naturligt att dessa tre. låt vara inbördes ganska olika förelrädare för ett fiirsvinnande Sloekbolm skulle flanera just bär. Om Bo Bergman, som redan i bovrällsrådet Arvid (dercks gestalt låtit en annan representant ITir Svea bovrätt stiga in i litteraturen, fåll tillfälle all studera Olin. skulle ban i denne ha kunnat finna en värdig modell för en skildring av bovrälIsrådets idé. Frånsett sina med åren allt glesare promenader, tillbragle Olin numera nästan hela sin tid inom hemmets viiggar tillsammans med sin maka. som delade hans intressen oeb med vilken ban levde i en den innerligaste gemenskaj). Omgiven av sina ljöeker. arbetade ban oekså med institutets angelägenheter, vilka fortsatte alt bereda honom sysselsättning, även sedan årens tyngd kommit honom att liimna ordfiirandeskapet i styrelsen i antlra bänder. Siirskill ägnade Olin sig med stor energi åt den edition på
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=