XXXVIII STURE PETRÉN från ell saniiiianträde i Nationernas Förbund i Cleneve en inor^'on kom in lör att l(■)redraga några ärenden på den division där Olin satt. bdter sintad b") redragning lann sig Marks vilja delgiva sina hovrättsråd några drag av de egna insatserna i Nationernas Förblind. Någonting i denna skildring måtte tydligen ha stiWt Olin, ty niir Marks tystnat tog Olin till orda och lär ha utlåtit sig ungefiir sålunda: »Med anledning av den bår lurstelormälningen läste jag liu' någon tid sedan i en belgisk tidning en presentation av Sverige. Diir stod det att detta lilla land icke bir niirvarande räknar någon enda personlighet som på den internationella politikens vädjoliana har det allra som minsta inflytande.» Med miuknad uppsyn genmälte härtill Marks: »Det var en hård dom.» ^ölrpå Olin med sin lenaste stämma fullbiljde: ».la. det tyckte jag också.» Med ett hastigt »god morgon, mina herrar» reste sig så presidenten och retirerade från den division, där klimatet visat sig så IViga mottagligt b")r beriittelser om hans verkande i Geneve. Det var emellertid friimst vid föredragningarna och överliiggningarna i malen som Olins förmåga av koncisa formuleringar kom till sin riitt. Också livsbuiiållanden, som i vanliga fall lågo honom fjärran, förmådde han snabbt sätta sig in i. när de blevo aktuella i något mål. Under fiskalsfiiredragningen av ell skilsmässomål riirande en av våra mest folkkära filmskådespelare studsade sålunda Olin, som sällan eller aldrig gick på biograf, vid omniimnandet av vederböramles biiga inkomstsiffror och bad f()redraganden om nuijligt niinuare förklara, vad det vore bir slags skådespelartalang som föranledde så höga gager. Fiskalen gav en snabbteckning härav, varefter Olin utliit sig: »Här sitta alltså vi högt betrodda domare i Svea hovrätt och fullgiu'a vårt ansvarsfidla värv fiir en liin av 14.000 kronor om året. medan denne X.. om jag birstått rätt. enbart på grund av sitt av naturen enfaldiga utseende fiirtjänar 80.000.» \äid den muntliga bovrältslradilionen sålunda främst bevarat om Olin kan ju siigas vara utanverk, som v;il bidraga till att belysa vissa sidor av hans personlighet men icke medge någon inblick i själva kärnan av hans domargärning. Den enskilde ledamotens insats inom en kollegial domstol undandrar sig i allmänhet också liitt efterviirldens identifiering. Det låter sig emellertid i Olins fall utan svårighet fastställa att han med sina stora teoretiska knn-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=