XXXI GUSTAV OLIX IN MEMORIAM någol puvisaiKlo av ett sådant kansalsaininanhang i det särskilda fallet hehiivde alltså icke ;iga rum. Liknande rent biologiska kriterier ansåg Olin Ixira liiggas till grund även Icir 1'asfslällandel av fiinninskad lillriikneligliel. Om Olin i fråga om sättet IVir uppdragande^ av yttergränserna kring tillräkneligheten intog en annan teoretisk stånd[)unkt iin kommissionens flertal, fcirelåg stiirre (iverensstämmelse i ujipfatlning mellan honom oeh majoriteten, när det därefter gällde alt besliimma de olika formerna av subjektiv brottslighet. Hetäukandet up[)tar av sådana former icke flera iin de två hiivdvunna. npj)- såt och oaktsambet. av vilka, såvitt ej uttryckligt stadgande om motsatsen meddelas i samband med brotlsbeskrivningarna i strafflagens speciella del, endast ujipsåt fiirutsättes skola grunda slralfbarhet. (iriinsen mellan uppsåt och oaktsambet iir enligt betiinkandet efter vanligheten fiirlagd vid dolus eventualis. nedanftir vilken dolusform oaktsamhetsområdel vidtager. I sitt förslag till lagtext bar kommissionen iiven givit en definition av begreppet dolus eventualis. i det däri iulägges den betydelsen att en verkan av bandlingen, som gärningsmannen tiinkt sig såsom mcijlig utan att ban dock varit viss om dess intriidande. men vilken ban icke (inskat. skall anses vara uppsåtligen åstadkommen, därest ban hellre sett all densamma inträtt, iin att den verkan, bir vars uppnående bandlingen birelagils. skulle ba uteblivit. Så långt fVirelåg (iverensstämmelse mellan Olin ocb kommissionens flertal. Det iir måbiinda heller icke otillåtet att antaga att del beredde siirskill Olin lillfredssliillelse att se en definition av det mångomskrivna begreppet dolus eventualis inskriven i kommissionens lagtext. 'Fill skillnad från kommissionens majoritet ansåg emellertid Olin att betänkandet därefter även borde taga stiillning till den omtvistade frågan, huruvida uppsåt skall anses utccslutet genom en s.k. egentlig riitlsvillfarelse eller en sådan .som fiireligger. då giirningsmannen med full kännedom om den faktiska IVirbandenvaron av de lbrbållandc'n, som konstituera ett visst brott, dock icke insett gärningens rättsstridighet. I denna del hävdade Olin all en fullt geuombird skillnad i psykologiskt ocb socialeliskt hänseende mellan uppsåt ocb oaktsambet kunde vinnas IVirst om man uppställde fordran på att medvetande om gjirningens rättsstridighet skidle ingå såsom moment i ujipsålsbegreppet. Olin hire-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=