229 TINGSSKÖTNING av säljarens släkt säsoin ersällninj,' t'()r att dessa ej skola bei^aijiiui sin legala Ixirdsrätt. samt att vängåvan kan vara ett medel alt kompensera rådaiule myntrin-sämring. gåva vid I'astighelskiip dels som ersättning till Ixirdsmän IVir deras ntlastelse alt ieke begagna sig av sin b(H'dsrätt. dels oek såsom symbol l'(')r frid oeb viinskap mellan k(")paren och säljaren. Det iir som synes Ilera upprättningar, som gjort sig giillande på delta område. 1 Östra härad nlgiek viingåva i allmänhet somersättning l'(")r »ellelTie» eller »ell(">l Tvet». vilka uttryck bär synas betyda Ixirdsriill. Bevis bärIV)!' la vi i riillsfallel den 22/7 11)22, diir en person vill klandra ('tl lastighelsktip på grund av att han »1'ormenle sigh baflTira 1/llelTie» till 1'asligbelen. 1 flera rättsfall gives ersiiltning »f(‘)r elKiffvet» eller »till iilbliiffve». vilka uttryck ibland under påverkan av uttrycket »i viingåfva» skrevs »i effie leffwe»-^ (KxäH 24/9). Miirkas Ixu’. att Iingsskiilning av »elbliiffvel» birekom tl()d7 27/.‘k l()d9 ()—7 9). vilket ytterligare styrker, all ordet belyder Ixirdsriitl. som nu genom lingssktdningen avbiindes (iverlåtaren ocb dennes sliiklingar. vanliga namiuMi »viibnegåfwo». »wengåfwo» eller »wenskapsgåfwa». Någon gång utgår ersiiltning »till efflelcifne ocb väbnegåfwo» (11)54 2()—27/9, Ibbl 1/7), vilket miijligen skulle kinma tydas så, alt två olika ersiittningar utgått, en bir »efftehifvel» ocb en i »vähnegåfwo». Något sbkl härf<)r synes emellertid icke finnas, ulan troligt iir, alt det är f(')r en och samma sak ersättning utgår. Vängåvan eller iiltlevesgåvan erlades i allmänhet i Östra härad i peimingar, men som av rättsfallen framgår, var det också vanligt, att den utgick i natura, såsom i skedar, råg, kappa, jacka. H.\l'STHÖ,M siiger. alt »som redan namnet antyder, utgick iitilevesgåvan såsom siirskild ersiiltning till Ixirdsriillsberiilligade sliiklingar». Som exemi)el på alt så även varit birbållandet i Östra hiirad kan åberopas riillsfallel 1()59 b—7/9. Men delta synes dock ej alltid ba varit fallet. Viinskapsgåvan kan vara inriiknad i kiipeskillingen (1()47 13/5. 1()4S 2/()) eller erliigges ubiver kiipeskillingen. Härav kan man imijligen draga den slutsatsen, all vängåvan ursprungligen utgick till b(')rdsriillsl)eriilligade sliiklingar. 1/nligt Hatstkömutgår vän- \’iingåvan utgår iiven uiuUm' de sedSe (i. I I;il .str(")m sid. 171. Sid. 17,').
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=