228 IN(;VAR ZACKRISSON sklan av själva k^lpeskillingeu ytterligare ersättning, s.k. vängåva. IJriikel av vängåva kan spåras ända 1'rån det gamla ällesaminillels tid.-” \’iingåvan förekom vid sådana riittsliandlingar, .som närmast l)er()ra ätterna, nändigen äktenskaps ingående, ITnlikning efter kvinnans kriinkning samt förlikning efter mandråp. Även vid fastiglietstnerlåtelse ntgiek som sagt vängåva, oeli liiirom l)ära doml)()ekerna från Östra hiirad vittne (KKtö 8—1)/5. lO/ä. 1(U7 lö/ö. 1(U8 2/Ö. I()52 4/U. 1Ö54 2(>—27/9. 1Ö58 24/9. lÖöO 30—31 1, 1004 1/7. 1000 30—31/1, 1072 17. 18. 19/9). IIyltk.m-Oavalliusdefinierar ättleve såsom »all den Jord. som af gamble stubben blifvit ifrån början instakad på den äldsta allmänningen. och som sedan l)tifvit af hans kynne samfäldt brukad, (dvergick vidare till hans ättemän såsom ättlefve. ätt-lidve eller oskiltad iitta-jtu'd». t'öån denna »oskiftade ätta-jord» skiljer Hyllén-Oavallius säljarens arv eller skiftade arvejord. Köparen av jord hade att till ätlemännen erlägga en särskild avgift f<')r deras medgivande att han hädanefter fiek taga del i deras samlällda ättleve. Denna särskilda avgift kallas ältlevesgåva, när den erlades till ättemännen inom bilrdslinjen och vängåva, niir del gavs till ättemän utanför tleuna linje. — lÄiligl l’/i)LiNG -- gives vängåva såsom särskild valuta f(")r den slutliga. offentligen verkställda överlåtelsen av den sålda fastigheten. — .Vlmqui.stavvisar l/dlings hypotes och framhåller, att vore denna riktig, så borde konsekvensen hava fordrat, att vängåva utgått vid varje fastighetsköp, men så är uppenbarligen ieke fallet. I'/nligt Alimpiist skulte vängåvan utgjort elt medel att i extraordinära fall öka kiipeskillingen — utöver lagens bestämmelser härmed hänsyn till ett hemmans individuella kapitalviirde. \’idare antyder Ahmpiisl. att vängåvan kan utgå till medlemmar om -" .Se G. liafslröni. \'äiigåvan i Rällslii,slori.ska .sliuliers Skrifter, iili^ivna av Institutet fcir riittsliistorisk forskning. .Serien II hand 1. sid. l.")7 ff. .Ifr doek lleininer i Till frägan oin viingåva vid förlikning i drå])sak i Tidskrift iitgi\en av .Inridiska Töreningen i Finland. 19,')4 s. ‘26()—270. G. tlafströin; \':ingåva jiiinte inanshot ftir dråp i sainina tidskrift Itt.').') s. 202—214 samt Ileminers replik i samma tillskrift 19.75 s. 254 201. Sid. 215 ff. -- Nils 1/idling. Viingåvan vid fastighetskiip. Svensk juristtidning lt)4.'4 s. ;445 f. .1. 1-2. .Mnujuist. \’:ingåvan vid fastighetsköp i I ppland under landslagens lid. .Svensk juristtidning 194,ö. s. 40 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=