224 INdVAR ZACKRISSOX Östra härad, all denna inoj'li^diel även ntnylljades. Där liar jnsi nnderlalenlielen alt betala »nlhlai,'orna» utgjort förutsättning för alt gården tingsskiilts ifrån skattebonden |l(iö() 12—lö/2, l(i(>3 17—18/9). Somnämnts bade bäradsbövdingen enligt landslagens Jordabalks 10 kap. iKrLL) atl på tinget »fore skilia» den avbändelseform. som är återgiven i lagrummet. Enligt denna avbändes fasligbeten med allt vad till den börde från säljaren, hans arvingar ocb biirdsberättigade släktingar in under köparen ocb dennes arvingar till eviirdelig ägo. Under 16()0-talets fiirra del talas i riittsfallen också om att nämnden »lingskiölle |1Ö2Ö 0/11, 1035 21/9. 1047 13/5) eller »tingskiöttc ocb <tfhende» (1038 3—0/7. 1048 5/10) fastigheterna, men under 1000-talets senare del synes en prepositionsändring biir ba ägt rum. då det nu beter att nämnden »tingski(")tte ////» (1003 17—18/9. 1072 17—19/9) eller »lingskicile j/i under» (1070 0/0). Ilnruvida detta är en ren lillfiilligbel eller en viss betydelseförändring av ordet tingsskötning nu äger rum. låter sig väl knappast avgöras, då därför fordras ett betydligt sttirre rättsfallsmateriat än här fiireligger. Möjligen skulle man kunna tänka sig att medan huvudvikten tidigare higts på själva avbändelsen på grund av böirdsrättens betydelse, bar nu en förskjutning ägt rum till sjiilva (hertagandet av tasligbelen. Redan under medelliden blir del ju också vanligt att köparen i stället för säljaren inställer sig för rätta ocb verkställer uppbud. Ifrågavarande fiiriiiulring skidle således kunna sättas i samband med det förhållandet att bördsrätten i praxis övergick från att ba varit en ren fjirkiipsrätt till att bliva en lösningsrätt. I åtskilliga rättsfall från Östra härad finna vi uttrycken stdnyfällning ocb skafthållning. I exempelvis Östergötlands lagsaga fc'u'ekommer det ena uttrycket i stället för det andra.'" 1/nligt vad tidigare framhållits (sid. 221) bar Hyltén-(äjvallins antagit, att ett namnbyte sker i ocb med alt spjutskaftet utbyttes mot en vanlig stång. Detta torde dock knappast vara riktigt. 1 föreliggande rättsfall synas de båda uttrycken stångfällning ocb skaftbållning ej motsvara varandra eller ba samma betydelse. Uttrycket stångfällning förekommer däremot ofta i stället för tingsskiitning ocb egenSe (i. Hufströni. .Skaflhållning. sid. 10.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=