220 INGVAR ZACKRISSON Det ifrågavarande uttrycket tinc/zaempden å skafftc hoUcudc betydde alltså, all nämndemännen såsom fastar hållit å skaftet eller fästet av ett vapen, nämligen i delta fallet ett på domarebordet draget svärd. Ilafströmåterger också ett flertal andra rättsfall, i vilka det ovan angivna uttrycket tVirekommer. Han anser det sannolikt, all det fornsvenska skopt enligt språkbruket i de gamla nordiska länderna betyder "skaft på ett vapen’. Han drager därav och av det finländska rättsfallet den slutsatsen, att det i diplomen och domböckerna vanliga uttrycket »höllo på skaftet» betyder all fastarna, resp. nämndemännen, hiillo på skaftet till ett vapen. Har användning av spjut fiirekommil i Sverige vid skafthållning i samband med faslighetsiiverlålelse? 1 flera rättsfall från Östra härad (1054 20 27/9. 1001 23—24/9, 1003 11 —12/0. 1008 24—25/9, 1073 30/1, 1079 17/0) fcirekommer ordet stdiu/fällninf/. Hafslnim menar, att detta uttryck — som det fiirekommer från Östergötlands lagsaga —icke behiiver utvisa något samband med mätstång. »Spjutskapt» och »spiutstang» voro nämligen synonyma ord. Ilyltén-fåivallius påslår däremot alt från biirjan användes ett spjut men senare utbyttes sj)jnlskaflel emot en vanlig stång, då skafthållning får namn av stångfällning. Innan vi gå in på alt närmare granska de föreliggande rättsfallen, skola även några ord sägas om .själva källmaterialet och de '' .1. Iv Almqvist tiar visserligen tidigare liiivdat, att med skyift i uttrycket liöllo på skaftet» urs])rungligen avsetts en iniitstång (Om morgongåvas stadfiistelse med glaven, i .Strödda bidrag till familjeriittens liistoria, 2 uppk. 194.Ö. s. 971. .\Im(jiiist har emellertid senare icke u])i)re])at denna sin teori utan i stiillet hänvisat till llafströms uppfattning (Strödda bidrag till civilriittens historia. I9.')ö. s. 291. llafströms argumentation förekommer också Stig luul överhevisandc (.Sakkunnigutlåtande till professuren i rättshistoria vid Lumls universitet, april 19.').'); slenc. ex.). Denne hän^'isar därvid till »at middelalderlige danske kilder undertiden hruger 'skaft’ synonymt med spyd, i det ’spyd’ alene var hetegnelse for spydspiden (jfr ogsaa .Skautrup: Det danske .Sprogs 11 istorie. 1. s. 67) ». .1. hk AhiKjuist i dennes sakkunnigutlåtande; » att ’skaft" betyder skaft å va])en i allmänhet och icke skaft å iniitstång. vilket jag utan vetskap om förefintligheten av denna unika kiilla (; Ivar Flemings jordeboki i brist på bättre hittills förfäktat». G. O. Hyltén-C.avallius, Wärend och Wirdarne. del 2 (1868) sid. 296. llafströms uppfattning har iiven uttryckligen godtagits av den riktiga slutsatsen,
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=