208 JAN ERIC ALMQLIST Sverige iitkoniniit, vilkel vuiiiiil en så viH utbredd ryktbarhet som Stieriihiiöks svenska rättshistoria». Del märkliga är också, alt Lagus ej i likhet med de inhemska beundrarna tager sikte endast eller huvudsakligen på det första kapitlet ulan på hela verket som sådant. 1 fortsättningen heter det nämligen: »Och onekligen förtjänar nämnda rättshistoria allt det beröm, som blivit densamma tilldelat, 'fy ehuru den beskriver mindre rätlsförfattningens uppkomst och utveckling än dess tillstånd på Sliernhööks tid, ehuru läsaren ogärna saknar uppgift av de källor, varifrån Stiernh()ök hämtat sina framställningar,'^® och ehuru till och med verkliga Inäster och misstag i berörda arbete torde kunna upptäckas, så är dock denna bok i det hela betraktad ett verkligt mästerverk». Fiirmodhgen har delta omdöme bidragit till att Svenska akademien efter allt att döma på initiativ av Järla 1880 beslöt alt låta jnägla en minnespenning över Stiernhöök samt uppdrog åt biskop Franzén att för akademiens handlingar författa ett äreminne över honom.'®'* Det var kanske icke heller någon tillfällighet, att 12!) 131 129 Kritiken :ir på denna punkt missvisande, ty det :ir endast ytterst siillan. soin .Stiernhöök i »De jnre» l)erör annat iin medeltida fiirhållanden. Om anledningen hiirtill är ingenting kiint. lui tiinkhar förklaring ;ir. att källor sakna'.s i det ursprungliga manuskriptet, men att Stiernhöök iimnat vid en eventuell tryekning komiilettera framställningen i detta hiinseende. lilindheten kom emellertid emellan och hindrade utförandet av denna plan. och det återstod då intet annat för honom ;in att ]mhlieera den text som fanns, sedan denna nödtorftigt reviderats med hiinsyn till senare forskningsresultat, hland vilka siirskilt märkes identifieringen av Dalalagen. Bristen jiå laghiinvisningar har 1)1.a. medfört den olyckliga konsekvensen, alt då .Sliernluiök anför hestämmelser ur en landskapslag utan att angiva kiillan. liisaren l;itt får det felaktiga intrycket, att dessa varit giillande för större områilen eller för riket i dess helhet. Hiir har Lagus tydligen tagit intryck friimst av M. C’..\i.ONU's' kritik i »De prisco in patria servorum jure» |.\ho 1780—08). '■*- Jfr II. Sc.uiC.K. Svenska akademiens historia. D. ö (1988), s. 442. SciliCK. nyss anförda arhete. D. s. 447 omtalar, att Jiirta den 27 fehr. 1887 lovat att biträda Franzén »med närmare uppgifter i avseende ])å Stiernhööks förtjiinster om lag\:isendet». .Sc.nrc.K tilliigger följande reflektion: »Naturligtvis horde en dylik biografi hava skrivits av Jiirta och icke av Franzén. som diirtill saknade niislan alla förutsättningar». .\tt 1'ranzén utsetts h:irtill torde uteslutande berott på att han \ar akademiens stiindige minnestecknare och diirför icke ansågs kunna förbigås. —Minnesj)enningen. som förelåg fiirdig vid akademiens sammanträde i december 1887, då iiven Franzéns äre180 188
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=