203 JOHAX STIKHNHÖÖK, VAR FÖRSTK RÄTTSHISTORIKFR vilkon iiiuiiM' lians livstid liirhk'v otryckt. Diireiuot har han cj kiint till (lotlaiulslaiJicn. 'riohäradslagcns kyrkohalk. Bjärkiiarätlcn och \'ishy stadslag, vilka ävenledes trycktes liirst efter hans dikl. Hiiraiule Magnus krikssons landslag, oin vars tillvaro han ITirsl pä ett relativt sent stadiinn erluill kunskap, ägde han endast dunkla hegrepp, trots att han egenhändigt gjort en avskrift av Uagvald Ingeimindssons latinska (hersättning av samma lag. 1 likhet med sin samtid uppfattade han (iversättningen säsom en variant av Kristoffers landslag. 'Fill de svenska landskapslagarna räknade Stiernh()(ik efter l()ä<S iiven den skänska, som redan läOä utgivits genom tryckid. Aven Anders Snnessons parafras (iver denna lag hade tidigare pnhlicerals av A. llnitfeldt under titeln »Leges provinciaU's terrie Scaniie» (1590). Häda dessa utgävor hava använts av Stiernluiiik. \'id sidan av lagarna hava svenska fiirfattningar i viss utsträckning aheropats. Xagon tryckt fiirfattningssamling fanns ej att tillgå.'-- trycket, men åtskilliga andra inhiimlas nr mer eller mindre tillfiirlitliga avskrifter. Domare och andra riittsliirda voro därliir under 1000-talet luidsakade att skaffa sig handskrivna fiirfattningssamlingar, vilka ej sällan ännu finnas hevarade i vära olfentliga bibliotek och arkiv. Ocksä Stiernluicik iigde en dylik samling, som efter hans d(id inhundits i ett pergamentshand och nnmera finnes tillgiinglig i \"ästmanlands-l)ala nations bibliotek i r|)psala. Samlingen innehäller även annat rättsligt material säsom lagdVhslag och lagkommenlarer m.m. dylikt. 1 »l)c jure» har Stiernhinik vidare i stor utsträckning begagnat nthindsk rätt som jiimlVirelscinaterial. Detta sammanhiinger delvis med hans äsikt. all svenskar, norrmän, danskar och tyskar frän b(')rjan varit ett folk med samma spräk och gemensamma sedviinjor. Och vad germanfolken i sekira och västra l'Airo})a betriiffar, had(' de enligt Stieridu’x’ik ursprungligen utvandrat frän Skandinavien, varfih’ deras lagar hade ett s])ecielll intresse f()r oss. Samtliga iildre germanska lagar med undanlag av den norska (lidatingsloven förelägo sedan gammalt i tryckta editioner (jfr den nedan som bilaga pnblieerade förteckningen över Stiernhööks '-- Dt'iiiia oliiijiMiliot ;n lij:Ui)li',s l(')r.sl gt'nom tl.MiOKiMis och Sc.iiMiaii-.MANs iirUiindspiihliUalioiuT (Kl.ST. resp. 17()()l. De viktigaste förordningarna ingingo visserligen i arsframför allt de medeltida —mäsle
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=