199 JOHAN STIKHNHÖÖK, VAK F()HSTE RÄTTSIIISTOKIKER lid Iranska tydligt, att .lohan Sliernhö()k i stor utsträckning litat till sitt niinno. Ilan har dikterat arl)etet frän början till slid, och sedan har han blott begärt, att sonen skulle kontrollera de anförda prejudikaten i revisionsakterna liksom fiirmodligen också citaten nr lagar och litteratur. Det är emellertid just på dessa punkter, som de flesta inadvertenserna återfinnas, varför det är tydligt, all sonen icke haft några sliirre fönulsättningar för sitt grannlaga viirv. Som ovan redan omtalats i annat sammanhang hiinde det ganska ofta, att .lohan Stiernhinik naturligt nog missminde sig på själva artalel men däremot icke på prejudikatets innebörd. Dylika felaktiga årtal fiirekomma också ej sällan i manuskriptet vilket visar all prejudikaten icke i tillräcklig omfattning kontrollerats av sonen. Även namnen på parterna iiro stundom förvanskade t.ex. Anna Stake i sliillel fiir Karin Stake, Axel Tnresson i stället lör 'rure 'ruresson o.s.v.. vilket Olof näppeligen kunnat undgå alt observera och riitta, om han studerat själva akten. Allt detta vittnar icke hitgl om Olof StiernluKiks fiirmåga att vara fadern till viM'klig hjiilp. Det rent tekniska nedskrivandet av faderns tankar kunde ju hava utfiirts av snart sagt vilken skrivknnnig person som helst. Medan .lohan Stiernhiiiik var sysselsatt med revideringen av iirvdabalken, gjorde han en viktig vetenskaplig upptäckt, som b(‘redde honom en stor personlig tillfredsställelse. Han hade — ovisst hnr lyckats fiirxiirva en laghandskrifl. som ännu i dag iir den enda bevarade av Dalalagen. Handskriften saknade titel- (iverskrifl. och av innehållet kunde blott fastslås, att det icke överenssliimdi' med någon då känd landskapslags. Enär lagen omnämnde endast en domstolsinslans.”^ gissade Stiernbiiiik till en b()rjan, att tlet kunde vara fraga om en lag fiir \’ärmland. lUi som I (l(Mi IryrUla edilioiuMi har jag satt cle riktiga årtalen inom klaininer. Man kinule visserligim ^■;i(lja trån denna domstol, men detta kallade lagen all ^:idja »under lagboken». Denna slåndi)nnkt inlager han i ntkaslet lill första kapitlet av »De jnre» troligen från hiirjan av Iti.öO-lalel. .Ifr .1. tv .\i.MQi’isT. .lohan .Stiernhiiiik oeh den yttre laghistorien (UtdJ). s. -lö oeh 1'kvai.I. i Riillshisloriska studier 1. s. 200 oeli 20.'). Ihirav framgår, alt .Sliernhöiik redan innan han hlev hlind, haft tillgång till laghandskriflen oeh sålunda sjiilv varit i lillfiille alt hisa oeh 111
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=