197 JOHAN ST1KRNMÖ()K. VAH FC)HSTK RÄTTSHISTORIKKR IVirklariiigai’iia :iro i della arbete niinsl lika iilförliga soni de i ärvdal)alken. Även della verk har ell höi^t velenskapli^d värde. Läsaren kaii ej undi^å all Iräi^a siif. hur del varil niöjlii'1 hh' en l)(‘sl;im(I lag ’'l'(")r riddorskapel orli Rorgarståiidel» fiir ‘2127 år sc-dan. Då did visal sig, all Slii'ndiiioU liiirniod åsyflat Krislolfers landslag, (il? 7 och sladslagcn. (il? (irl. \ilkcii senare han Irodde hava lillkoinmil ungof’iir samlidigl som den förra eller 1412. :ir del alltså tydligt, alt han måsle hava nlgåll från årtalet llil)!). Då nu del felande slutet ålerfunnils. finns det heller inga som helst skill kvar för antagandet, all förslaget till giflermålshalk skidle hava kriivt ej mindre iin fyra år, då förslaget till iirvdahalk. som ju är niislan duhhell så långt, endast tagit l\å år i ans|)råk. .'i^•en den inre sannolikheten talar alltså för att de åtta kaiiillen av giflermålshalken varil fiirdiga redan 1(itill. Om avskriften .\ förelegat i det skick, som den hefann sig fiire inhindningen. iir del mer iin troligt, all diir skulle hava |)ålräffats den fidlstän- (liga redaktionen. 1? och ('. måste alltså hiirstamma från en gemensam utskrift, som av okiind anledning ej hunnit avslutas. Deii nya kiillan fiireler emellertid vissa egendomliga drag. som ej höra uiulandöljas. .\v.skriflen är niimligen sammanfogad av Ivenne olika handstilar, av vilka den första iir från KiOOtalet och går lika långt som den ovan med C betecknade, medan den andra iir från 1700-lalet och representerar den förut okända avslutningen, hhi sentida ägare till den sedermera i lingeströmska samlingen ingående urs|)rungliga handskriften, vilken alltså slutat vid hiirjan av ka]). <S. har således ])ålriiffal en annan fullsliindig koj)ia och ur denna lillfogal slutet. Delta iir av följande lydelse (jfr Förarhelen till .Sveriges rikes lag. s. 14D: ».\rl. ‘2. Mållel jiå een sådan hekosinadh iihr 1. för ‘2‘27 åhr sedan genom een lagh för ridderskajvel och borgareståndet stadgat. •Vrl. ;?. Huru liiiige dhenne lagh hafvver slådl och hlifvvil i sin vigoor, kan man ieke vvelha. effler inge domar in Iransgressores ordinis finnes vvara fiille. -Vrl. 4. Men såsom han lijkvvisl liingesedan iihr gången in desveludinem. hafvver man nu inlhef mera all refleelera |)å iihn dhen stadgan, som gjordes åhr 1()4.') [.); 1()44| och nu i)å siste riksdagen 1()()4 och nu ])å riksdagen löliS förklarat. i)ä hvvilkel man sig nu in jvraxi kan lry[g]ga.sl referera. .\rl. Bekoslnaden giöres anlingen på gåfvvor och skjiinker i)å bondens heller l)rudgum|miens sliikt och vviinner heller på kliidher heller i)å sjiijssnmg. .\rt. (). (iåfvvor och skiiinker beslå uti hvvad hrudgumme och brud anlingen gifvva hvvarannan inbörd[e|s eller hvvars andras sliiehl och vviinner heller oek dhe gifvvil bruden. .\rt 7. Om skiiinneker och förningar. som brud och brudgumme hvvarandrom inbördes gifvva, iir lillförrene ommiill. .\rl. 8. 'rhenne gåfvvor. som anlingen brudgummens heller hrudhens förvvanler gifvves. iihre oek fivrbudne ulhi lika måtto, att ej lieller giisterne skola något ])å bröllopshiigliden skiiinka heller föriihra hrudhen. som hiirlill skiedi iir.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=