186 JAN ERIC ALMQUIST lii^en blolt är <.‘u kunglig »resolution över några kriminalsaker, särdeles hor och stöld», såsom rnhrikeii i riksregistratnret lyder."*’ hååfattniiigen innehåller hlott lyra punkter, nämligen strafthestiimmelser om enlalt hor, om kusiners lägersmål och om stiild samt en hireskrift heträftande edgärdsmäns edgång, som anmiirkningsvärt nog helt faller utanför den straffrättsliga ramen. Innehållet i de tre första punkterna är hlott en stadfästelse av den praxis, som tidigare tillämpats i överriitterna, varvid underrätterna fingo tillåtelse att med hirhigående av laghoken avdöma de u})präknade hrotten efter resolutionens straffsatser. Den fjärde och sista punkten asyftar att förvandla edgärdsmännens ed, som dittills ansetts vara ett juramentum veritatis, till ett hlott Juramentumcredulitatis. Härigenom tillmötesgicks ett krav, som framlagts redan av Ol.avus Petri i hans Domareregler (p. 34) och sedermera påyrkats av 1642 års lagkommission. 1 den äldre litteraturen har det tillmätts stor betydelse, att ,Stiernh()ök utarbetat drottning Kristinas straffordning. Att så varit fallet kan så mycket mindre förnekas, som hans egenhändiga koncept härtill fortfarande finnes bevarat."" Men detta betyder ingalunda, såsom vederbörande fiirfattare torde hava föreställt sig, att resolutionen är ett uttryck för Stiernhööks egna åsikter i ämnet. Stiernhöcik önskade tvärtom, som tidigare påpekats, att enfalt hor i enlighet med såväl Guds som Sveriges lag skulle bestraffas med döden, och vad edgärdsmännens ed beträffar, ville han helt avskaffa densamma.'*^ I tarbetandet av hithörande författning betecknar alltså icke någon större .självständig insats från hans sida. I nder 1650-talet anlitades Stiernhöiik av regeringen även i andra värv. Sålunda var han ledamot av den kommission, som 1650 fått i uppdrag att revidera kyrkoordningen. Kommissionen, vars arbete skulle ledas av Axel Oxenstierna, bestod i övrigt av tio medlemmar. Re.solutionon ingår icke i årsirvckel. Den synes första gången liava ntgivits av ,1. .Scliinedeinan i lians jnstitieverk (ITOG), där den rubriceras som drottning Kristinas straffordning. Konceptsainl. iR.Vi. Dessa åsikter liar han framfört såsom siirskilila reservationer till 1(>12 års lagkommissions princi])lietänkande. Jfr ovan.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=