RS 2

178 JAN ERIC ALMQUIST i^^anila slad.ifandel om val av häradshövding i häradet, som ej tillläni[)ats sedan medeltiden, ville de ånyo sälta i kraft och genom detaljerade föreskrifter om de olika funktioner, som lillkommo nämnden och domhavanden, åtminstone formellt göra den sistnämnde till lekmannaelemenfets tekniska biträde. Nämnden skulle således ensam besluta i sakfrågan och efter omröstning fria eller fälla. Häradshiivdingen eller hans vikarie hade visserligen skyldighet att efter behov giva nämnden undervisning om »knuten, varutinnan hela trätan består», men i övrigt skulle han blott »lag finna» och fcirfatta den skriftliga domen. Det har i litteraturen diskuterats, huruvida författarna på denna punkt sökt återgiva gällande rätt eller m.a.o. om nämnden ännu på lö4()-lalet intagit en sådan dominerande ställning, som den erhållit i lagfiirslaget.^® Frågan har sitt intresse i detta sammanhang, då det allmänt antagits, att punkten om nämndens fiirhållande till domhavanden med säkerhet författats av ,Iohan Olofsson, eftersom ungefär samma åsikter sedermera kommit till synes i hans tryckta arbete »De jure». En källa, som är ägnad att medverka till besvarandet av detta spörsmål, har år 1946 utgivits genom trycket. Det är Johan Olofssons egna dombiicker från .Vland.^*’ vilka äro tillkomna samtidigt som lagkommissionen arbetade. Trots att lagförslaget slutfiirts på rekordtid i betraktande av det omfattande innehållet, hade Johan Olofsson under tiden hunnit med alt hålla ej mindre än åtta tingssammanträden på Aland. Av domboken, som är bevarad från åren 1641—48. visar det sig emellertid, att det i lagförslaget omtalade förfarandet närmast avsåg att tillämpas blott i vissa bestämda mål, de s.k. h()gmålen, och att fcireskrifterna därstädes tillkommit såsom en reaktion mot en begynnande tendens att behandla nämndemännen som »nulliteter och eljest bisittande skuggor».Nämnden skulle m.a.o. i grövre brottmål även i fortsättningen fungera som jury. d.v.s. fria eller fälla brottslingen. Bakgrunden till hithörande lagfcirslag kommer till synes i ett horsmål, som Johan Olofsson avK. (i. Westm.\.\, Häradsiuiniiut ocli häradsrätt (10271. s. 11. rtgivna av .1. E. Uoos (Helsingfors 104(j|. ■'’® I’ttrycket fiirekoininer i 1(140 års ln)vr;itt.sdelegations hetiinkande. j). S. tryekt i »Handlingar rörande 1042 års lagkommission» (ed. ,1. 1'.. .\lmquist. lOÖTi. s. 78—70.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=