JOHAN STIEHNH()()K, VÅR FÖRSTE RÄTTSHISTORRvFR AV Professor JAN ERIC ALMQUIST JOHAN STIKRNllÖÖKS ARRETE »De jure Sveonum c\ Cothoruin velusto». som trycktes 1672, ehuru det ej ut^favs förrän två år senare, innebär det första försöket i Sverige att giva en allsidig bild av den inhemska rättshistorien. 1’nder mer än 80 år hade Stiernhöök på lediga stunder vid sidan av sin dagliga gärning studerat våra medeltida lagar och i övrigt förberett sig för sin uppgift genom alt taga del av den dåtida hävdaforskningens resultat. Sliernhööks äldsta utkast till en svensk laghistoria tillkom nämligen redan 1640 i samband med hans föreläsningsverksamhet vid Åbo akademi, och sedermera kompletterades framställningen i olika repriser, allt efter som författaren erhöll tillgång till nytt stoff. Hiirom l)erältar Stiernhöök själv i förordet till sin bok, och riktigheten av hans uttalande bestyrkes ytterligare av den omständigheten, att arbetet bevisligen varit känt och utnyttjat av samtiden, långt innan det slutligt avfattades och utgavs genom trycket. Sålunda hänvisar Johannes Loccenius redan 1647 i sina »Anfitpiitatum Sveo-Cothicaruni lihri tres» (s. 127) pä tal om våra forntida lagstiftare till den utförliga framställningen härom i Stiernhö()ks svenska rättshistoria (».. . legumconditores, de quibus fusius Johannes Olai Dalecarlus adsessor et professor Ahoensis in erudita et concinna historia juris Sueogolhici»). Samma hänvisning återfinnes även pä motsvarande plats (s. 55) i den 1654 utgivna andra nj)plagan av Anlicputates, ehuru den åberopade förfaltaren där kallas »nohilissimus Johannes Olai Sliernhiiök. secre-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=