XVIII STURE PETRÉN publicerad.Man undrar: har någon haft intresse af att detta ända kunde ske?» Det sista ledet av denna framställning uppkallade Olin till ett heriktigande. vilket återfinnes i tidningen fiir fidjande dag och varav ett utdrag här inå återges såsom typiskt i'öv upphovsmanmais precisa formuleringar: »Då detta sammanförande i en sats af en af mig lämnad faktisk upplysning och en af eder gjord reflektion miijligen hos en mindre uppmärksam läsare kan gifva anledning till missförstånd, heder jag härigenom få fastslå, att mitt uttalande endast afsåg att konstatera det faktum, att ifrågavarande promt moria för närvarande ej är någon offentlig handling. Däremot har jag ej yttrat mig om. huruvida jag beklagade alt referat af promemorians innehåll hlifvit puhliceradt. Då denna fråga emellertid nu hlifvit l)ragt på tal. vill jag på det bestämdaste ])roteslera mot eder utläggning af mitt yttrandesamt härmed förklara, att jag naturligtvis med glädje ser promemorian gtiras till föremål ftir offentlig diskussion.» Även den av .Iidilin givna intervjun med dess beskyllning mot de båda utredningsmännen för att ha överträtt sitt uppdrag måste emellertid framkalla ett genmäle. Detta IViljde i form av ett uttalande av Olin i Stockholms-Tidningen den 2 november 1907. Häri hänvisar Olin först till att det i förordnandet för honom och Åkerman i september 1900 endast hette, att de fiirordnades att inom civildepartementet biträda vid utredning och bearbetning av vissa till arbetarlagstiftningen hiirande frågor. Olin fiirklarar härefter att. varken vid uppdragets meddelande eller sedermera, detsamma på något sätt närmare fixerats. Fiir utredningsmännen hade därför icke återstått annat än att själva s()ka giira en hegriinsning av de frågor de hade att utreda och bearbeta. Detta hade också skett i inledningen till promemorian, varest denna fiirklarades vara avsedd att innefatta dels utredning angående vilka delar av det omfattande ämnet som enligt utredningsmännens åsikt nu horde företagas till handläggning, ochdels de allmännagrunddragen av den lagstiftning nirande det sålunda hegränsade området, vilken de ansåge sig biira förorda. Alt regeringen ämnade tillsiilla någon kommitté fcir frågans behandling hade icke varit känt fih' utredningsmännen. \’arken vid uppdragets meddelande eller under lång tid diirefter hade det varit tal om att från deras sida skulle i-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=