] 54 LIZZIE CARLSSON käppen och vanten på marken. Någon egentlig tvekamp kom likväl inte till stånd, då Håkon tog tillbaka sin käpp och sin vante och därigenom också utmaningen. Grälet följdes dock av slagsmål. 1 detta fall var det naturligtvis endast fråga om en rent privat uppgörelse mellan antagonisterna. Men utan tvivel finner man här reminiscenser från tvekampen, sådan den en gång i rättsliga former utkämpats också i vårt land. Handsken som synihol vid utmaning till tvekamp är ju en sedan gammalt också i vårt land känd fiireteelse. Ldlryck sådana som »kasta handsken», »taga upp handsken» i överförd betydelse äro ju inte så ovanliga i modern svenska. Det klassiska exemplet torde vara ett Karl Johan tillskrivet utrop vid underrättelsen om att Napoleon besatt svenska Pommern: »Handsken är kastad, jag skall upptaga den.» Anmärkningsvärt är emellertid, att uttrycket först sent är belagt i svenska språket. Svenska Akademiens ordboks excerptsamlings äldsta belägg ur svenska originaltexter är från Tegnérs dikt Krigssång för del skånska lantvärnet (1808). Går man från bildspråket till realia, visar det sig emellertid, att exempel på sedvänjan vad Sverige beträffar så gott som fullständigt lysa med sin frånvaro. För denna undersökning bar i varje fall inte ett enda exempel kunnat anträffas, bortsett från det ur den småländska domboken ovan citerade, vilket alltså redan härigenom bar sitt givna intresse.^ Men varför kastade Håkon också sin käpp, då han ville utmana sina båda antagonister? Var detta en tillfällighet, eller döljer sig bakom denna handling gammal rältssymbolik? .\tt det under alla förhållanden var en för hans trätobroder Knut birtrogen sedvänja, framgår av dennes sätt att reagera, då han uppmanade Håkon att ta tillbaka sin käpp och sin vante och därigenom också sin utmaning. Av dombokens sätt att referera händelsen är det också klart, att det här rör sig om en välbekant sed. När del gäller alt belysa den roll käppen —jämte handsken — spelade i detta sammanhang, nödgas vi förflytta oss ytterligare mer än ett halvt årtusende tillbaka i tiden, till kretsar helt olika ® .S.\():s cxccrptsamling har s. v. handske, vante inte ett enda heliigg ])å seden från Sverige. På samma sätt förhåller det sig ined Söderwalls Ordtmk inkl. Siipi>lementet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=