152 LIZZIE CARLSSON Det citerade svenska lai^draj^inenlet anses av sprakliga skäl kiinna dateras till förra hiilften av 12()()-talet neh torde vid denna tidpunkt ha varit i,dillande rätt. Ett indicium lör att enviget iinnu mot slutet av llOO-talet var vanligt i vårt land. utgör en skrivelse från påven Alexander 111 till de svenska biskoparna, diir prästerskåpet förhjudes att medverka bl.a. vid tvekam])en.- Med den egendomliga dualism, som ofta är utmärkande för den katolska medeltidskyrkan, förekom det nämligen, exempelvis i England ocb Erankrike. alt prästerna förberedde kiimparna för striden genom bciner. mässa, viilsignelse av vapnen etc. som påvekyrkan utfärdade ständiga förbud mot tvekampen (iverbuvud tagel.'* 1 de bevarade redaktionerna av de svenska landskapslagarna omiuimnes inte enviget, ^äd tiden för deras tillkomst — tidigast under loppet av 1200-talet — torde alltså tvekampen ha varit utmönstrad ur den gällande rätten. Måhända finns det dock en möjlighet alt i viss mån — ut(')ver vad vi veta genom bednalagen — rekonstruera åtminstone de yttre formerna f(')r enviget. Ty århundraden efter det att detta avskaffats som rättsakt, kvarlevde tvekampen i det traditionsbundna \’ärend. llylli'ii-Cavallius intygar i Wärend ocb wirdarne. att de gamla småländska domböckerna innehålla talrika exempel på envig, som fiirsiggick efter vissa fastställda regler.^ luiviget ägde sålunda alltid rum utomhus ocb i närvaro av vittnen; det inleddes städse med en utmaning till strid. Med en från landskajislagarna känd terminologi kallades den plats, där det utkämpades, för vigvatten. Den utmärktes genom en stång; enligt internationella seder skulle platsen för tvekampen alltid avgränsas bl.a. fiir att därigenom hålla obehöriga på avstånd ocb f(")r att vittnena skulle ha en god överblick (iver stridsplatsen. ■ l)ij)loniatarium siu'canuni t. nr 54. '* .Vdolph Eranz. I)i(' kirchlichen Bcnediktionen im Mittclalt(?r, II. s. .‘120. .‘544. M. Pfclfor. Die Formaliläten des gollesgorichllichen Zweikampfs in der aIU'ranz()siselien ICpik |Zeilselirift tiir roinanisclie Plitlnlogie. 9. LSSä). s. 41 f. ^ (i. O. Hylttni-Cavallins, Wiirend och wirdarne (1022). 11. s. 279 l’f. — Hyltén-Cavallins' i Kiingl. Biblioteket förvarade excer])ter nr doml)öekerna (\’. s. 7:2 och V. s. 7 ai inneliålla något av väsentligt intresse l>eträffande tvekampen ntiiver vad förf. tagit upp i 4Värcnd ocli wirdarne. delta samtidigt efter vad jag kunnat finna inte
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=