»HANDSKKN AR KASTAD» TVKKAMP OCH RÄTTSSYMBOLIK AV Fil. mag. LIZZIE CARLSSON TVEKAMPEN VAK LNDER MEDELTIDEN en rällshandling av iitoniorcloiillig l)ety(i<.*l.se. Don iinn.s Iciro-skriven i .så goll som samtliga äkire sydgermanska lagar och iilgör ott omtyckt och ofta iiliiyltjat motiv i den medeltida diktningen. Ilnr vanlig den var på Island, dårom lämna de isländska sagornas herättelser om holmgången, som den där kallades, talrika vittne.sbörd. Vad vårt eget land beträffar är emellertid kunskapen om denna fiireleelse synnerligen torftig. Vår enda källa är strängt taget den s.k. hednalagen, mest känd genom Olaus Petri Svenska krönika. Det stadgas där hl.a., all om någt)n genom okvädinsord kränkte annan person, kiinde denne utmana honom till tvekamp; denna sknlle äga rum vid tre vägars mitte, där de stridande skulle kämpa med fnlla vapen. Lagen fiirutsätter, att endera av parterna blev kvar på valplatsen. Infann sig inle den, somblivit fitrolämpad, till kampen, sknlle han anses ha gjort sig fiirljänl av smädelsen. Uteblev däremot smädaren, skulle den andre tre gånger ropa iiver honom och kalla honom niding samt göra ett märke i marken till tecken, alt han sjiilv varit där. I båda fallen skulle den som uteblev. anses som en ärelös man.^ ‘ Olavii.s Polri .Sainlado .skrifter 1\' (lt)17|. s. 44 ff. Jfr om detta lagfragnient .\lvar Nelson. Knvig oeh ära. Saga och sed 11)44, s. 07 ff. samt där anförd litteratur. — .\v den rikhaltiga litteraturen angående tvekamp knnna i det följande endast sådana arbeten citeras, som direkt utnyttjats för undersökningen.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=