RS 2

144 PATRICK EXCKELL på enlietlii^het soin i avsaknad av lag rådde i de olika tingslagen än bokens eventuella titel. Genomatt sålunda 1'örsvaga de terniinologiska gränserna förlorar man visserligen arkivtekniskt. men kommer samtidigt sanningen om domböckernas proveniens närmare. Det är självklart alt intet material som kan lämna bidrag till kännedomen om den forna häradst ingsnämnden bör lämnas obeaktat. En undersökning av nämnden och dess funktion sådan den iniiter oss i domböckerna för Savolax 1559 och 1561—1565 har därför sitt intresse och resultatet av en sådan undersökning skall här redovisas ulan anspråk på fidlständighet. Tidigare granskade dokument ger vid handen alt häradstingsnämnden på vissa håll i Finland redan i mitten på 1400-talet varit permanent, d.v.s. den fungerade vid flera ting i följd i oförändrad sammansättning. I domboken för sydöstra Tavaslland 1443—1502 förekommer sålunda stundom att nämndemännen inte såsom tidigare namnges i ingressen till tinget. I stället har denna uppräkning utbytts mot uttryck som »Nemden samme som i Sommar Tinget» eller »Xempnden som i näst förledne åhr».^^ Dylika uttryck förekommer däremot inte på något ställe i domböckerna för Savolax, varför här sannolikt ännu vid denna tid tillämpades det äldre systemet med nya fiirordnanden fiir varje ting. Däremot var det ganska vanligt att samma personer kunde fungera somnämndemän vid ett flertal ting. Belägg härför kan hämtas från .lockas, där Laurens Ylelyinen och G. Kiiskinen innehade befattningen åtta (sinsemellan olika) gånger på fjorton ting. Nämndemännens antal var här som vanligt tolv. Att antalet kunde uppgå till två eller tre tolfler som t.ex. i ett jordrättsligl mål i Asikkala socken (Tavasllandi år 1470 förekomej.^’’ Trots alt nämnden inte var permanent förefaller det som om parterna ej själva haft att utse dess ledamöter. För förmodandet att häradstinget själv utsett nämndemännen talar dels att nämnden varit oförändrad under tinget, dels att en extra »undersökningsnämnd» ofta tillsattes för utredning av skuldfrågan (se nedan). Ignatius K. Häradsnämndens utveckling från Clirisloffers landslags tid till 1734 års lags tillkomst enligt finska domböcker. I Minnesskrift iignad 1734 års lag II. .Sthlm 1934. .Sid. lO.ä.ö. Ignatius a.a. sid. 105(3.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=