130 BROR KARLSSON upptagna ett 8()-tal mål och ärenden fördelade på sex sessioner, vilka understundom kallades landsting. Fyra sammanträden ha hållits i Skara och två i Lödöse enligt regementsformens 1'öreskrifler. Det fiirsta hölls i Skara den 0 juli 1540 och det sista i samma stad vid samma tid år 1542. Vintertingen i Skara höllos i slutet av januari. Redogörelsen för varje sammanträde inledes med en uppräkning av de personer, som utgjort domstolen. Gustav Olsson har ])residerat vid alla sessioner utom en, då biskop Sven fungerade som ordförande. Vid den senare avgjordes endast ett fåtal mål. och ett uppsköts i avvaktan på ståthållarens återkomst. I (ivrigt ha medråden tämligen regelbundet varit närvarande. Vid de flesta sammanträdena deltogo även ett antal särskilt kallade häradshövdingar. De angivas som deltagare i domstolens verksamhet. Detta inkallande skedde troligen i samband med att ståthållaren avkrävde demderas dombiicker enligt landsordningens bestämmelser. Ihidast vid två tillfällen äro de namngivna, och de voro då 4—5 till antalet. 1 allmänhet kan man inte av redogörelserna sluta på vad siitl ett mal anhängiggjorts. Det heter vanligen: »kom i rette N. N., beklagade N. N. (eller var beslagen, gaffz sack)». Underställning från häradsrätt är tämligen vanlig. Endast i några fall omtalas vad från underrätt eller stämning. Regementsrådet synes ha varit fiirsta instans i ett stort antal mål. Någon artskillnad mellan förstaoch andrainstansmål kan inte påvisas. Av lagmanstingets verksamhet har jag inte funnit något spår för tiden i fråga.Förfarandet inför regementsrådet kännetecknades enligt landsordningen av skriftlighel och en viss formalism. Emellertid antydes inte någonstans i redogörelsen, att dessa regler följts. I allt väsentligt synes man ha tillämpat landslagens bestämmelser. Häradshövdingen eller fogden inställde sig ofta perscinligen inför regementsrådet och redogjorde för sakförhållandet i ett mål. varefter han begärde att fä veta, hur han skulle döma, resp. vilket straff han skulle yrka ■SS. 8.‘t—159. Kungens svar på rcgemenlsrådcts uiuterställningar återfinnas i Hist, tidskrift 1887 ss. 194—198 och i GVR XIV s. 429 ff. Dessutom i hrev till Gustav Olsson. GVR XIII ss. 115 ff. l.V?. .\tt dylika spår saknas iir måhända orsaken till att utgivaren av regementsrådets handlingar ansett, att rådet var en domstol i lagmansriittens stiille.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=