129 KEGEMliNTSFOKMEN EÖR VÄSTERGÖTLAND 15J0 oxar voro Icir höga. Delia skylldes pä alt fogdar och befallningsmän inol förbud lillålil eller själva omhesörjl iilförsel av sådana djur. l);irf()r sladgades alt inga häslar eller oxar fingo utföras under den närinasle liden till dess att lillgången blivit bättre inom landet. Kxporlförbudet dikterades naturligtvis även av försvarssynpunkler. Hästarna behövdes fiir de legoknektar, som lades i beredskap infiir den fruktade invasionen. Den kraftiga rustningen bidrog till den prisstegring, som Gustav Vasa ofta klagade på. Denna torde även i biig grad ba betingats av den fiirda myntpolitiken, som främst innebar en sänkning av silverhalten.De allvarliga verkningar fcir bl.a. ulrikesbandeln, som detta hade i släptåg, sökte kungen bemöta med sträng reglering och propaganda för del inhemska myntet. I landsordningen stadgades vidare absolut förbud alt utan konungens tillstånd utföra spannmål, kött och fläsk. Stor vikt lades vid rcgementsrådets skyldighet att tillse, att Älvsborg och Lödiise skulle bli ytterligare belastade och försedda med proviant, medan freden varade. Denna bestämmelse belyser den utomordentliga vikt, som kungen tillmätte rikets enda hamn mot väster. 1 strävandena att undgå beroendet av Hansan var låidöse den största tillgången med de möjligheter hamnen gav att få till stånd en direkt handelsförbindelse med Västeuropa för alt vid konflikt trygga niidvändig import. riiiver det ovan nämnda innehåller landsordningen en bestämmelse om borsbroll. Regeln gavs i samband med alt sedlighetsbrotten definitivt (iverfiirdes till världslig domstol. Uppenbart hor skulle bestraffas enligt Guds ord och bud. Överhetens främsta plikt var all beivra alla handlingar, som stodo i strid med den kristna läran. Dessutom stadgades, all ett flertal helgdagar, som inte hade stöd i bibeln, skulle avlysas, eftersom de voro till binders i folks näring och fcirorsakade sedligt förfall. lui kommande religionsordning skulle ange de helgdagar, som i fortsättningen skulle få firas. Regementsformen avslutas med ordrika edsforniuliir för de trobelseder, som skulle avläggas av ståthållaren, vicekanslern och de (ivriga regementsräden. 'kvå årsredogiirelser till konungen finnas bevarade.I dem äro I. .\n(lt‘rs.s(ui. a.a. s. 201. a.a. s. 100. l)c äro Iryckla i Handlingar rörande Skandinaviens liisloria (HSH) bd 20 0
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=