REGEMENTSFORMKN FOR VASTERGOTLAND 1540 AV JUR. Stud. B1U)R KARLSSOX I SAVÄL xMAGXrS 1':R1KSS()XS SOM KRISTOFFERS huulslag rej,'Ierade.s raU.sskipnini'en i htigsla inslans fäinligen ingående. En jämförelse mellan de bada landslagarna ger bl.a. vid handen, att man i den yngre strävat efter mera stadga oeh regelbundenhet vid nt()vandet av den kungliga domsrätlen. 1 delta sammanhang intressera friimst bestämmelserna i lingmålabalken 9 oeh 10 om att konimgsräfst eller landsting skulle hållas minst en gång om året i varje lagsaga på i lagen fastställda tider. Normalt skidle konungen själv vara domare, men vid förfall för honom skulle domsrätten handhavas av ett kollegium bestående av hiskoi)en, två ledamöter av domkapitlet samt två riksråd eller andra frihorna miin. utsedda av kouung oeh lagman. Del får förutsättas, att samtliga skidle tagas från lagsagan. Dessa regler äga tidigare motsvarigheter i 141ö års stadga om räfsteling och i den år 14;^ö förnyade stadgan IVir landsrätten i Aho.^ Man torde kunna urskilja två moliv till dessa heslämmelser. dels konungens ömskan alt slippa hli upps()kt av nillssökande. dels arislokraliens krav på elt mera permanent inflytande (iver riiltsskipningen. Md det urtima rältarelingel däremot hade konungen alt själv utse dondiavande i sill stiille enligt KrEL 'FB 40. ICmellertid kommo inte dessa bestämmelser att efterlevas i nagon ' .Viigåendt' hiiulsriUloii .so H. Homiiior. Laiulsrälloii i Alx) i; .Si)oiola.s .Soioiitiarum I'ennioa. .\rsl)uk XW’ll R H. 194*.). (.Il'r roo. i 'ritlskr. ulg. av .luridiska förouinfjen i I'inland. IDäl). s. .407 f.l. —.lt'r ock senast samme fört'.. Medeltids- ])roeess i belysning av ett rättstall. anf. tidskr. 19.')7, s. I.’k'l fl'.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=