114 LARS BERGQUIST icke l)l()n rådslierrarna, utan den danska adeln i sin helhet, rnder det att alltså i Sverii^e lai'stiftniiii^en kommer att syssla med gärdsrätten endast IVir alt ge nya staganden beträtTande kungliga jurisdiktioner, så utfärdar man i Danmark en gårdsriitt för att gälla för alla adelsgårdar. Parentetiskt hör här en närliggande fråga beriiras: finns något närmare sammanhang rättsgenetiskt sett mellan de dansk-svenska. medeltida gårdsrättsprivilegierna och de danska birkerna. d.v.s. de områden, som utsöndrades från häradsindelningen och vilkas invånare fingo egna ling?^- Miijligl är. att hirkeprivilegiet även det ursprungligen var tänkt som ett rådsprivilegimn —saken synes ej vara närmare undersökt — men en sak kan slås fast: att det gemensamma bandet mellan de danska gårdsrättstingen och de svenska borgrätterna, nämligen gårdsrättsstadgorna och deras tillliimpningsparagrafer. icke dessutom binder birkerna (där man ju diimde efter landhirkerätt). Och härmed faller ifrågavarande .spiirsmål utanf()r området för denna upj).sats. Utgår man från den här ovan redovisade, tänkta utvecklingen inställer sig frågan när på andra platser än Bergkvara. "Forpa och Ängsö bruket att tillämpa gårdsrätt försvunnit och horgrätlerna upphört. .\tt exakt ge en tidsbestämning är naturligtvis omöjligt. Kanske vågar man göra vissa antaganden. Seden att hålla borgrätt kan ha kommit ur bruk under 14()()-talel.s senare del. Hiirför talar en rad omständigheter, hl.a. den. att efter Karl Knntsson föreligger inga kända gårdsrätter som återgår direkt på de äldre redaktionerna. Det från Fredrik IPs gårdsrätt redan citerade yttrandet, att gårdsrätten sedan en tid är nedlagd och ej hållen vid makt.^^ kan möjligen återge även utvecklingen i Sverige. Man kan kanske antaga, att borgrätten som rådsprivilegimn redan under IVirra delen av löOO-talet börjat komma i glömska. Del likaledes redan citerade yrkandet ur Postulata nohilium är i detta sammanhang intressant. Man begär här att få behålla de gamla gårdsrätterna, jag upprepar: »så att riddersknpet och (tdcln må med deras tjänare och gårdshjon njuta och bruka samma gårdsFrage.sliUliiiiif’en liar påpekat.s ITir mig av jirof. .Stig luiil. Köpenhamn. .Se not 40.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=