XIII GUSTAV OLIN IN MEMORIAM honom en juris doktorsgrad honoris causa, fann denna välmotiverade idniiirkelse elt otvetydigt gensvar i hans hjärta. Idler avslutad tingsljänstgiiring bestämde sig alltsä Olin för att fortsätta pä domarbanan. Härför sökte han sig till Svea hovrätt, varest han inskrevs som e.o. notarie 1902. Som en fiiljd av grundligheten och den därav betingade längvarigheten av Olins akademiska studier komhan att i hovrättens turordning befinna sig efter alskilliga av sina jiimnäriga. Hans ovanliga gåvor riktade emellertid tidigt uppmärksamheten på honom och medförde att han kom att anlitas för idredningsuppdrag, sammanhängande med den mest betydelsefulla lagstiftningsfråga som vid denna tid var aktuell i Sverige, eller den som avsåg den rättsliga regleringen av det industriella arbetsavtalet ocb skajjandel av garantier för arbetsfreden i landet. Salunda erhiill Olin i januari 1900, då han sedan föregående år var t.f. hovrällsfiskal. på föredragning av justitieministern, statsministern Slaaff ett resestipendium för alt i 1'yskland inhämta kännedom om den användning strafflagstiftningen vunnit inom delta lands socialpolitik, företrädesvis inom området för den moderna arbetarrörelsen. Resan, som kom att idsträckas även till Belgien och Frankrike, varade från februari ända till september 1900. Olin satte sig därunder grundligt in i de berörda ländernas arbelslagstiftning. Fndvterna härav finnas nedlagda i hans två är senare utgivna arbete »Några hufvudpunkter i utländsk lagstiftning angående rättsförhållandet mellan arbelsgifvare och arbetstagare.» Kfter sin hemkomst erhöll Olin i september 1900 tillsammans med häradshövdingen i Xorrvikens domsaga Assar Åkerman förordnande att inom civildepartementet »biträda vid utredning och bearbetning av vissa till arbetarlagstiftningen hörande frågor.» (Uvilminister var då, sedan ministären Lindmans tillträde i maj 1900. Jidius .luhlin, ett förhållande som skidle få högst fatala verkningar för delta lagstiftningsärendes fortsatta utveckling. Som residlat av sitt arbete avlämnade Olin och Åkerman i oklober 1907 till civildepartementet en »Promemoria angående lagstiftning om arbelsaftal.» Detta aktstycke ger för första gången i Sverige en utredning av kollektivavtalets begrepp och uppställer vissa principer IVir vilka rättsverkningar som böra tilläggas detsamma.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=