100 AXEL NELSON anledning alt anla. alt den svenska sprakt'orinen i dessa avskrifter varit korrektare än i cod. Ups. B 49 eller alt dessa avskrifter av den av en dansk skrivare skrivna förlagan verkställts av svenska skrivare, som genom sin egen dialekt och genom sin avskrivarverksamhet varit väl förtrogna med språket i I pplandslagen. 1009 års editions hiivudhandskrift var en sådan avskrift. Ilultman har (s. 1) hävdat, att denna förlaga icke innehållit fiirelalel, som nigivaren hämtat från den honom tillgängliga cod. l'ps. B 49. Det är möjligt, att så varit fallet, liksomdet också är möjligt, alt förlagan icke innehållit 15:e flocken av Tingmålabalken. Om så är fallet, vore det ett tecken på en anmärkningsvärd självständighet hos den skrivare, från vilken denna avskrift härrör. Med rätta skiljer Hullman (s. 4) mellan 1009 års edition och den handskriftliga fiirlaga, som varit dess huvudsakliga källa. Mindre grundad förefaller däremot Hullmans uppgift (s. 4). alt utgivaren av 1009 års edition icke skulle ha i texten upptagit läsarter ur andra avskrifter. Då utgivaren bifogat ett textkritiskt bihang till sin edition, är det tvärtom a priori sannolikt, att han förfarit eklektiskt och ederal den läsart, som förefallit honom vara den bästa. Hidlman har Ju f.ö. själv konstaterat utgivarens eklektiska förfarande, då det gällde upplagandet av fiiretalet från XI,III cn annan handskrift och hopfogandet av de kortfattade från olika handskrifter hämtade olika (iversiklerna av de åtta balkerna, som innehållas i Hälsingelagen. Både Schlyler^^" och Hullman hava uttalat den bestämda förvissningen, att samma hand i ett sammanhang skrivit hela den nuvarande cod. I ps. B 49. Anledningen därtill synes huvudsakligen hava varit skriftens —som man antagit —identiska utseende. Naturligtvis äro enstaka bokstäver i de bägge lextparlierna — Hälsingelagen (bl. 1—05) och Upplandslagens Ärvdabalk (bl. 00—79) — varandra tämligen lika, vilket framgår av en Jämfiirelse mellan de av Schlyter meddelade faesimilierna av delar av 1)1. Ö ■■ och 07 Skriftens allmänna utseende däremot är, som redan av dessa avbildningar framgår och än mera framträder vid en granskning av handskriftsvolymen i dess helhet sådan den här i med andra ord — .ScULYTKR. S..S.G.L., Bd 3 (Uppland.slafjen) s. \’II ocli Bd (> (Hälsingelagen), s. 1. 118 Hultman. Hälsingelagen. s. 1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=