98 AXEL NELSON Xär den 21 :a I'lockens sista parti var färdigrcdigerat, lick en annan skrivare tillfoga detsamma, varvid det befanns — delvis på grimd av den sammanträngda stilen ;in fiirsla handen beräknat. Xär sedan rnbrikatorn skulle tillskriva den formella slutskriften under Kyrkobalken, skrev han den — av misstag, såsom redan Schlyter iakttog —på bl. 12'’ i st. f. på bl. 18 '. På detta sätt fcirklaras enklast och med stcirre sannolikhet det onekligen —som det först förefaller —förvirrade textsammanhanget"’* i cod. Ups. B 49, och man behöver icke tillgripa Ihdtmans^^'^ krystade"^ och om ohekantskap med ruhrikatorns fiirst i efterhand inträdande verksamhet vittnande förklaring. taga mindre utrymme .Schlyter. S.S.G.L., Bd 6, .s. 17 n. 83. m) .Se avbildningarna Fig. 5 och (5. ”5 HULT.MAX, IläLsingelagen, s. 4 f. ni .\llra sannolikast torde kanske det antagandet vara, att slutredigeringen av den 21 :a flockens sista parti och dess inskrivning i handskriften ägde rum först sedan ruhrikatorn, som av misstag trott, att Kyrkobalken var fiirdig och avslutad, redan skrivit kolofonen till denna balk på bl. 12r; den skrivare, som sedermera hade uppgiften alt inskriva flockens slutparti, fortsatte icke vid avbrottet på den tomma delen av bl. 12r, utan »började på nj- sida» helt mekaniskt och övergick omedelbart till bl. 12v överst. Det konstlade (»krystade») i llidlmans förklaring ligger däri, att han. som förutsätter, att cod. l’ps. B 41) är en avskrift av en äldre handskrift (eller av flerai. anser (s. 4 nederst), att kolofonen (orden: K i r k i n bal k'r 1 y k t iv s s w a. g u 1> g i 'v i o s allum himiriki at fa. .\men) »i den bandskrifl. som tjiinat B 49skrifvaren til förlag, afslutat ka|)illet ocb balken och att han först efter att i någon annan kodex hafva up[)t;ickt fortsiittningen därur tillagt denna». Det enligt min mening naturligaste är emellertiil att utgå ifråu att kyrkobalkstexten företer elt avbrott ocb en itiinned sammanbiingande lakun av den anledningen, att den i .sjiilva verket iinnu icke förelåg fiirtligredigerad. men lät sig förslagsvis beräknas till 3 ’,'2 sidor. .\lt detta slulparti verkligen :ir senare tillkommet framgår av dess innebåll (bl.a. siirskild straffskala för kyrkofridsbroti och siirskilda ekonomiska förmåner för biskopen) och form (det från handskriften i övrigt enligt Hultman [s. 4 netlerst] i flera jiunkter skiljaktiga s])råketi: det avslutas icke av någon kolofon. .Se ovan s. 93. 9(). St.ÖH.E a.a., s. 212 intar en ståndpunkt, som visar beröring med den av mig luir hiivdade. men skiljer sig från den däri. att han icke uppfattar cod. Fps. B 49 som ett redaktionsexemplar tillkommet under ärkebiskop Olof Björnsson den lagklokes omedelbara ledning, utan anser den vara en med många felaktigheter belamrad avskrift av äldre, okända former av Hiilsingelagen. De ofullständiglieter av olika arter, som förekomma i partier, som äro hämtade
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=