81 HÄLSINGKLAGEN OCH DESS TEXTHISTORIA rätlshiul (iver huvud taget gällde även fiir den linska befolkningen i trakUuna (ister om Bottniska viken (Östcrhind), är en av historiker oeh jurister mycket dryftad fråga, som framkallat en hel litteratur."'’ ^Msst iir i alla händelser, att inga allmänna finska rättsregler, långt mindre lagböcker äro kända från så gammal lid.80 l)ii(U't nil helräda k> rkan Iöranli'11 priislens mässfall, lilll sådani anlagaiule kan oinollerlid icke inolivcra ell sådani påslående som Hafsiröms (Lcdmif' cle.. s. »Oriklif^ iir såliinila den inom forskningen nllalade uppfallningen. all Eorsaringens lagsladgande icke finnes npi)leeknal i Iliilsingelagen, vilket nuäjligen skulle heroll på all dess liisning oeh lolkning redan vid lagens lillkoinsl herell för slora svårigheler.» Om karakliiren hos 1'inlands riillsordning \id slidel av IdOO-lalels förra hiilfl se K. Hkm.mkk. Tiilskrifl. ulg. av .luridiska föreningen i Finland, Arg. SO 11044). s. .ä,") ().") oeh diir anförd lilleralnr. l'r alhniin sociologisk oeh elnologisk synpnnkl måsle man nalurliglvis förnisälla. all de finska slammarna i prakliken jiå något siitt reglerat individernas sammanlevnad, oeh del iir möjligt, att sådana riillsregler i vissl fall kunna åsyftas, då i urkunder från löOO-lalel jiimle jiis llclsingoniciim iiven omlalas jus Finiioniciun. ('.(ircliciim o.s.v.; någon uppleeknad sådan riill kiinner man emellerlid ieke till. iiven om det iir självklart, alt del redan fcire de svenska landskapslagarnas lid fnnnils lokal sedvanerätt av finskt ursprung. - - T i 1 1 ii g g. 1 sin studie Niir oeh hur Finland hlev svenskt (i .Seandia, Rd El. 1040, s. 1 01) konstaterar C. Weilndl (s. 11 f.), att »ett ])åven Alexander 111 :.s hrev från 1171 eller 1172 [Finlands medellidsurkunder, 1, llfors 1010, s. 12 f.] visar ofrånkomligt, alt Finland iinnu vid denna tid ieke var en del av det svenska riket. Två århundraden senare iir allt föriindrat. Bevarade urkunder visa då lika ofrånkomligt, att Finland var en del av det svenska riket». Genom ett knngl. hrev av den l.ä fehr. E102 (orig. i .Sv.U.V.; senast Ir. i 1)..S.. 8; 1 [.Slhm 10.'>;i|. s. 101. diir tidigare Iryek anges) hlev lagmansdömet Österland landet heniimndes under liela medeltiden; se C. G. .Stykkk, .Skandinavien under unionstiden. ö;e uppl., .Sthm ItHl, s. 400 f. —vid konungaval likstiillt med lagmansdihnena (landskapen) Uppland, .Södermanland, OstergiHland, 'riohärad [.): .Småland), \’iislergötland, Niirke oeh \'ä.stmanland. Då fiirclåg redan Magnus lA’ikssons .\llmiinna Landslag, som giillde också öster om Bottniska viken liksom iinnn 000 år senare 17;54 års lag. 1 en tryckt (Lund lO.äO) samling av cid Lunds nniversilel för tyska juris studerande våren 1040 hållna föreliisningar (1'iinfiihrung in das sehwedische Beehtslehen) har den finliindske jn'ofessorn B. Palmgren publicerat sina hiigge föreläsningar Die nordisehe Beehtsiiherlieferung —• ihre Figenarl und ihre Belastungsjn'ohen in h^innland (s. 01 100) oeh Die Quellen des sehwedischen Beehts (s. 104—110) ieke några lagar av finskt ursi)rung. Om Finlands plats i konungariket Sverige under nu'delliden se senast Den svenska utrikespolitikens historia. 1:1. .\v \. .ViiNi.i’M) iSIhin lO.äO), s. 2.') f.. 00. 07, 107 oeh karlhilagorna. soin oeh uppger 0
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=